Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 / 283 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Den moderna televisionstekniken, av Sven Benner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hastighet. I verkligheten kommer därför den
stråle, som passerat det betraktade området i
kyvetten, att stå stilla på skärmen. För
belysning av varje punkt av denna har man alltså
till sitt förfogande ej den korta tid, under
vilken sökarstrålen passerar motsvarande
punkt i sändaren, utan den väsentligt längre
tid, under vilken ultraljudvågen går tvärsöver
kyvetten.

Ännu mycket bättre utnyttjande av en
ljuskälla i mottagaren kan man hoppas uppnå
med en metod, som är under utarbetande hos
M. von Ardenne i Tyskland. Han arbetar med
ett katodstrålrör, liknande de vanliga men med
fluorescensskärmen ersatt av ett ljusrelä, styrt
av de infallande katodstrålarna. Detta relä kan
vara en tunn, genomskinlig platta, som blir
dubbelbrytande under inflytande av de
laddningar, som samlas på dess yta, då den träffas
av katodstrålar. Insättes plattan i strålknippet
från en kraftig ljuskälla mellan två korsade
polarisationsfilter (se häfte 2, 1939, sid. 117),
blir styrkan av det ljus, som går genom en
viss punkt på plattan, bestämd av ytladdningen
på denna punkt och alltså av strömstyrkan i
det katodstrålknippe, som närmast förut
träffat punkten. Ytladdningen måste åter
försvinna under tidsintervallet mellan två
successiva besök av sökarstrålen i samma punkt
(1/25 eller 1/30 sek.) men bör helst ej försvinna
mycket fortare, för att så lång tid som möjligt
skall vara disponibel för belysning av varje
punkt på skärmen, med motsvarande vinst i
ljusstyrka. Tydligen kan man, om försöken ha
framgång, vänta sig ej blott ljusstarkare utan
även för ögat angenämare, stadigare bilder, då
i varje ögonblick ej blott en punkt utan en
stor del av skärmen är belyst.

Övriga områden, inom vilka försök pågå, äro
färgtelevision och stereoskopisk television, vilka
båda givetvis, om fullgoda lösningar kunna
finnas, måste starkt bidraga till ett levande
intryck av de mottagna bilderna.

Bild 11. Exteriör av modern mottagare.

Den offentliga televisionen har först nyligen
lämnat försöksstadiet med regelbundna
sändningar främst i Berlin, London och Paris. I
New York väntas premiären i samband med
sommarens stora utställning. En praktisk
svårighet är, att mottagarna ofta äro
mycket känsliga för störningar från elektriska
apparater av olika slag. Det är svårt att
profetera på detta område, men för den stora
publiken torde hemmottagare ännu länge
förbli oöverkomliga. Storprojektionsapparater i
biografer eller speciellt för television avsedda
lokaler torde däremot bli allt vanligare. På
sina håll klagar man över programsvårigheter;
den under experimentstadiet praktiserade
utsändningen av vanliga spel- och journalfilmer
kan knappast intressera i längden, då
nyhetsintresset hos uppfinningen försvunnit och man
kan se filmerna bättre och billigare i en vanlig
biograf. Sport- och politiska evenemang äro
ofta omtyckta programpunkter. Apparaturen
kan då monteras i särskilt inredda bilar. Om
specialkabelförbindelse mellan sändaren och
platsen för evenemanget saknas och avståndet
ej är för stort, medföres en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>