- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
284

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Den moderna televisionstekniken, av Sven Benner - Gators och transportmedels trafikkapacitet. Hindrar spårvagnen trafiken? av Folke Brundin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ultrakortvågsändare för programmets överföring till
huvudsändaren. Slutligen kan som exempel på
televisionen, visserligen ej i bokstavlig mening
men arbetande med samma metoder,
omnämnas det i Tyskland förekommande bruket att
vid massmöten över talaren uppsätta en skärm,
på vilken han synes i mångdubbel förstoring.
Även de bortersta leden bland åhörarna kunna
då ej blott höra hans röst i högtalarna utan
även »se» honom.

        Sven Benner.

GATORS OCH
TRANSPORTMEDELS TRAFIKKAPACITET.
HINDRAR SPÅRVAGNEN TRAFIKEN?



När man talar om en gatas trafikförmåga
eller kapacitet, tänker man vanligen i första
hand på det antal fordon, som per tidsenhet
kan släppas fram i trafikleden. Betraktar man
emellertid gatan som en åder i
stadsorganismen, måste man bedöma dess trafikkapacitet
efter dess förmåga att släppa fram individerna
och icke fordonen. De olika fordonsslagen
upptaga nämligen gatuutrymmet på olika sätt
och alls icke i proportion till det antal
personer, som de befordra.

I ett föredrag inför Ingenjörssällskapet i
Detroit har nyligen mr. Charles Gordon,
managing director of American Transit
Association, behandlat detta problem med speciell
hänsyn till förhållandena i städerna inom
U. S. A. Då emellertid de synpunkter och
slutsatser, som mr. Gordon framlagt i sitt föredrag
— refererat i tidskriften Verkehrstechnik,
häfte 2 för 1939 —, ha allmän räckvidd och
sålunda även tillämplighet på svenska
förhållanden, torde en kort redogörelse härför icke
sakna intresse även utanför fackmännens krets.

Städerna ha i fråga om storlek och
folkmängd nästan undantagslöst utvecklats i
hastigare takt än de transportmedel, som
ombesörja den större delen av lokaltrafiken. Å
andra sidan har bilens snabba utveckling ökat
resebehovet för såväl städernas som
landsbygdens befolkning. Följden härav har blivit, att
milliontals bilar inpressats i storstädernas
gatunät. Härigenom ha, särskilt i städernas
inre delar, trafikförhållandena försämrats och
svårigheter uppstått för de allmänna
transportmedlen.

Alla städer försöka att genom olika åtgärder
komma till rätta med de sålunda allt vanligare
trafikstockningarna, men i allmänhet saknas
såväl verklig kännedom om problemets kärna som
en planering på lång sikt. Man har icke heller
gjort klart för sig vilken stor uppgift
masstransportmedlen ha utan varit benägen att
försumma dessa. Samtidigt påtaga sig städerna
stora utgifter för i och för sig ändamålsenliga
förbättringar av gatunätet. Genom den
allmänna trafikökningen komma emellertid
gatorna ofta att vara överbelastade redan vid
den tidpunkt, då förbättringen hunnit bli
genomförd.

Man förfäktar mångenstädes den åsikten, att
varje stadsinvånare inom överskådlig framtid
kommer att köra sin egen bil och att trafiken
då bör framgå uteslutande på ett system av
viaduktgator. Den ansvarskännande
fackmannen måste emellertid lära känna och taga
hänsyn till det tekniska och ekonomiska
underlag, på vilket en nöjaktig lösning av
storstadens trafikproblem vilar. Med vår
förkärlek för nya metoder och teknisk
utveckling äro vi alltför benägna att bortse från de
fördelar, som de bestående trafikmedlen äga.
Man kan icke skapa och utveckla ett felfritt
arbetande stadstrafiksystem, som på
fördelaktigaste sätt begagnar alla till buds stående
fordonsslag, om man icke äger noggrann
kännedom om dessas icke blott tekniska och
ekonomiska företräden utan även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free