Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Anjalamännen på Fredrikshov. Ett 150-årsminne, av Helge Almquist - Begynnelsespråket i realskolan. En försöksordning med förstärkning av engelskan, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEGYNNELSESPRÄK
dessa händelser stegrade hatet mot konungen
ända till desperation. I det sammanhanget bör
man läsa och begrunda en märklig
dagboksanteckning av C. G. Nordin den 10 juni 1792:
»Kyrkoherden Roos i Änkehuset var i dag hos
mig —• densamma som jämte Petrejus beredde
Anckarström. Han förtrodde mig, att
Anckar-ström ifrån krigets början fattat ett bittert hat
till konungen för krigets skull, men att hans
mordbeslut fattades, då överste Hästesko
mis-tade livet.» Helge Almquist.
BEGYNNELSESPRÅKET
I REALSKOLAN.
EN FÖRSÖKSANORDNING MED
FÖRSTÄRKNING AV ENGELSKAN.
Den gamla lärdomsskolan kände länge till så
gott som endast två främmande språk, latinet
och grekiskan (från hebreiskan, som också
kunde läsas i viss utsträckning, kan här bortses).
Småningom fingo de moderna språken plats på
skolschemat och ha sedan fått en oavbrutet
växande betydelse för vår högre
skolundervisning. Med undantag för några få år på
1850-talet, då franskan var det först studerade
främmande språket, har tyskan varit vad man
plägar kalla begynnelsespråk. Denna tyskans
ställning har emellertid ingalunda varit oomtvistad.
Under de år, som gått, sedan språket först fick
denna plats, har man vid olika tillfällen
diskuterat frågan om begynnelsespråket, och därvid
har, utom tyskan, ibland latinet, ibland
engelskan, ibland också franskan ifrågasatts som
första främmande språk. I den mån latinstudiet
inskränkts, har givetvis valet begränsats till de
levande språken, under de senaste årtiondena,
då franskans ställning i skolundervisningen varit
försvagad, till tyskan och engelskan.
Skolkom-missionen av år 1918 stannade för engelskan
som begynnelsespråk i realskolans normaltyp,
medan propositionen till 1927 års riksdag
angående omorganisation av det högre skolväsendet
bibehöll den gamla ordningsföljden mellan de
levande språken. Det särskilda riksdagsutskott,
som behandlade denna proposition, visade
mycket delade meningar i frågan om
begynnelsespråket, och av utskottets 24 ledamöter röstade
14 för tyskan och de övriga 10 för engelskan.
Riksdagen följde utskottets majoritet. Denna
språkfråga, som återigen blev aktuell, närmast
genom en artikel i Tidning för Sveriges
Läroverk, togs sedermera upp av
ecklesiastikministern Arthur Engberg, som år 1937 tillkallade
sakkunniga^ för att verkställa utredning och
avge förslag i frågan.
I de sakkunnigas betänkande (Statens
Offentliga Utredningar 1938: 32) framhålles, att
bedömandet av frågan om begynnelsespråket
väsentligen följt två linjer, en pedagogisk-metodisk och
en praktisk, jämväl innefattande allmänt
kulturella synpunkter. Härvid har man särskilt
beaktat dels svårighetsgraden hos de båda språken,
tyska och engelska, dels den grundläggande
betydelse studiet av det ena eller andra språket
kan ha för fortsatta språkstudier.
De sakkunniga påpeka, att svårigheten hos
språken måste ses i samband med det
åldersstadium, där språkstudiet börjar. För den femåriga
realskolans begynnelsestadium — liksom den
gamla sexårigas — måste tyskan anses innebära
så stor svårighet, att den mindre väl ägnar sig
som begynnelsespråk, medan man i den
fyraåriga kan räkna med större mognad hos
eleverna och därmed följande större lätthet att
inlära språkets elementer. Vid den fyraåriga
realskolan med dess kortare undervisningstid
är det vidare, har det framhållits, av vikt att,
när fråga är om ett ur grammatisk synpunkt så
svårt språk som tyskan, den grammatiska trä-
^ Ordförande lektor I. Pauli, ledamöter
läroverksadjunkterna O. I. Björkhagen, K. S. Erlandsson och
S. A. Lide samt änmeslärarinnan Gina Leffler.
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
