- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
315

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Den svenska folkbokföringen. Dess brister och ett förslag till deras avhjälpande, av Thorwald Bergquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKBOKFÖRING

gifter o. d., ett förhållande, som får sin
naturliga förklaring därav, att de äldre under längre
tid varit underkastade den risk för
felskrivningar, som flyttningar och omskrivningar
medföra.

En väsentligt bidragande orsak till
kyrk-bokföringens otillförlitlighet i vissa hänseenden
torde vara frånvaron av effektiv övervakning
av kyrkbokföringsarbetet från överordnade
myndigheters sida. En viss kontroll utövas
visserligen av statistiska centralbyrån i samband
med granskning av det befolkningsstatistiska
uppgiftsmaterielet, och de påpekanden, som av
centralbyrån göras med anledning av
upptäckta felaktigheter däri, leda väl i allmänhet
till rättelse i uppgifterna, men centralbyråns
möjligheter att uppdaga felaktigheter äro
ganska begränsade, och denna kontroll sker för
övrigt alltför sent för att kunna garantera
bokföringens riktighet vid varje tidpunkt. Detta
gäller även om den årliga jämförelsen mellan
mantalslängden och kyrkböckerna, och
kontrollvärdet av denna jämförelse förringas
dessutom betydligt därav, att den anställas av
vederbörande kyrkbokförare själv utan
auktoritativt överinseende. Den inspektion av
kyrk-bokföringen, som enligt kyrkolagen skall
företagas vid biskopsvisitationerna, torde icke i
detta hänseende kunna tillmätas någon större
betydelse.

Av en folkbokföring bör krävas, förutom att
den skall innehålla en vid varje tidpunkt
aktuell och riktig orientering om befolkningen
och dess förändringar, att den skall vara så
organiserad, att ur densamma för
myndigheters och enskildas behov erforderliga uppgifter
alltid snabbt, lätt och utan omgång skola kunna
inhämtas. Vår folkbokföring torde knappast
hålla måttet inför kravet på de i kyrkböckerna
befintliga uppgifternas lättillgänglighet, och det
är naturligt, att så är fallet, då folkbokföringen
organisatoriskt fortfarande vilar på i stort sett
samma grunder, som lagts för ett par hundra år

sedan. I äldre tid var befolkningen
jämförelsevis stationär, och församlingsböckernas innehåll
saknade i allmänhet intresse för andra än
församlingsborna själva och de lokala
myndigheterna. Numera förekommer det dagligen en
mängd fall, i vilka upplysning kräves ur
kyrkböckerna på annan ort än den, där den
upplysningssökande myndigheten eller personen
befinner sig. Är vederbörandes
kyrkbokfö-ringsort ej känd, ställes den
upplysningssökande i olyckligaste fall inför avgörandet inom
vilket av rikets omkring 2 500
kyrkbokförings-distrikt vederbörande skall efterforskas. En
svårighet är också, att de erforderliga
upplysningarna ofta icke kunna lämnas av
kyrkbokföraren i den senaste bokföringsorten utan att
efterforskningarna måste utsträckas till
böckerna i ett flertal församlingar, i vilka
vederbörande varit bosatt. I flyttningsbetyg
antecknas nämligen icke alla de omständigheter, som
kunna utläsas ur utflyttningsförsamlingens
kyrkböcker, och även om personen i fråga hela
sitt liv varit bosatt i en och samma
församling, är det möjligt, att de önskade
upplysningarna kunna erhållas först efter
arkivforskning, om nämligen församlingsboken tinder
personens livstid omskrivits. Då
flyttningsbetygens uppgifter om familjesamhörighet äro
mycket knapphändiga, blir kyrkbokföringens
redovisning av skyldskap o. d. mycket löslig.
Detta medför, att ofta nog stora svårigheter
möta, då det t. ex. gäller att tillförlitligen
fastställa vilka som äro delägare i ett dödsbo. Ett
missförhållande är även den omgång i
förfarandet för uttagande av oguldna utskylder, som
föranledes av bristen på mera centrala
upplysningskällor rörande de restskyldigas vistelseort.
Efterspaning av personer, som avflyttat från
den ort, där utskylderna påförts dem, försvåras
nämligen därav, att uppgift om deras aktuella
bokföring måste sökas successivt i olika
församlingar. En restförd person kan, om han ofta
byter vistelseort, till följd av den med efterspa-

315

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free