Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Kriget i Kina. Händelseutvecklingen efter Nankings fall, av Eric Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande omgrupperingar: såväl nordarmén
på Shan-tung-fronten som sydarmén på
fronten Feng-yang—Huai-an erhöll under april
förstärkningar. Marskalk Chiang Kai-Shek
torde vid samma tidpunkt ha disponerat över
46 divisioner mellan Kuei-tö och Sü-chou och
26 divisioner väster därom.
Den 24 april började den japanska
nordarmén (10 divisioner) en offensiv, vilken på nytt
förde fram de japanska linjerna till i höjd med
Kejsarkanalen, där kineserna effektivt
förhindrade alla japanska försök att gå över densamma.
Då de frontala anfallen ej ledde till avgörande
resultat, beslöt den japanske befälhavaren att
från trakten av och söder om Tsi-nan anfalla
med kraftsamling på högra flygeln. Offensiven
började den 3 maj. Samtidigt härmed började
även sydarmén (4 divisioner) en allmän
framryckning med kraftsamling på vänstra flygeln.
Överallt presterade kineserna ett starkt
motstånd för att förhindra den koncentriska
framryckningen mot Kuei-tö och inringningen av
styrkorna inom Sü-chou-området. Den 15 maj
nådde emellertid motoriserade japanska styrkor
Lung-hai-järnvägen och avbröto densamma,
men de kunde icke hålla sig kvar till följd av
kinesiska anfall. De japanska huvudkrafterna
trängde från norr, väster och söder under hårda
strider och avslående kinesiska motanfall fram
mot Sü-chou och stodo den 18 maj utanför dess
murar. Efter två dagars blodiga gatustrider var
staden helt i japanernas händer.
När marskalk Chiang Kai-Shek den 15 maj
såg sin återtågslinje hotad, gav han order om
reträtt. Huvuddelen av Sü-chous försvarare
drog sig tillbaka mot sydöst och svängde
därefter mot sydväst. För att underlätta återtåget
ansatte reguljära kinesiska trupper ett våldsamt
motanfall den 22 maj.
Japanernas tydliga strävan att infånga
Sü-chous försvarare kunde icke genomföras. Den
japanska »tången» var icke nog kraftig att
förhindra ett till synes väl utfört kinesiskt återtåg.
Det var icke möjligt för japanerna att med de
till förfogande stående styrkorna förhindra, att
stora luckor funnos mellan de anfallande
kolonnerna. Genom dessa luckor torde 50 000 à
100 000 man ha undkommit. Ett mera
hänsynslöst japanskt framträngande i mitten
mot Kejsarkanalen hade måhända bundit större
delar av de försvarande trupperna, varigenom
återtåget om icke förhindrats så dock försvårats.
Sü-chous fall innebar en stor strategisk
framgång icke blott därför, att nord- och sydarmén
nådde samband med varandra, utan även
därför, att japanerna fingo tillgång till en järnväg,
som kunde fått än större betydelse vid de
fortsatta operationerna mot Han-kou, om icke
andra händelser inträffat under förföljningen
i riktning mot Cheng-chou.
Den 26 maj inträdde vissa förändringar i den
japanska regeringen. Denna blev ett
krigskabinett, där de nya männen samtliga voro
militärer. Regeringen blev obunden av partierna,
och dess politiska mål torde ha varit att föra
konflikten med Kina till ett slut. Efter
regimförändringen kunde det icke bli tal om något
uppehåll i operationerna, ehuru ett sådant med
all sannolikhet skulle varit välbehövligt efter de
månadslånga striderna om Lung-hai-järnvägen.
Man ville under alla omständigheter hindra
kineserna att vinna tid och ordna sig till försvar
i för dem gynnsam terräng. Utan att förlora
någon tid omgrupperades således de japanska
trupperna för förföljning med städerna
Kai-feng och Cheng-chou som närmaste mål.
Under det att de från Sü-chou förföljande
trupperna ryckte fram på ömse sidor om
Lung-hai-järnvägen, övergick 14:e japanska
divisionen under general Doihara Huang-ho norr om
Kai-feng, men kineserna gingo med överlägsna
krafter till motanfall och tvingade divisionen
tillbaka.
Utan nämnvärt motstånd togo japanerna i
slutet av maj Kuei-tö, varefter de under
synnerligen svåra väderleksförhållanden fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
