Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Kroppslängd och levnadsstandard. Deras inbördes sammanhang i statistisk belysning, av Bertil Lundman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROPPSLÄNGDSÖKNING
Beväringen infördes i Sverige 1812,
»lantmili-sen» i Danmark 1774. Redan tidigt företogos
mätningar av de mönstrade värnpliktiga för att
utmönstra undermåliga etc., men inga
sammanställningar gjordes. I Sverige påbjöd en
generalorder av 1839, att beväringsstatistik skulle
insamlas varje år. I Danmark och Norge läto
några år senare ett par militärläkare på eget
initiativ insamla dylikt material, och det har
fortgått intill nu, fast med en del luckor för de
första åren. I Finland finns det däremot färre
sådana serier, delvis beroende på att
väi-nplik-ten var upphävd under sista delen av den ryska
regimen.
För äldre tider har man ej annat material att
tillgå än det, som kan utvinnas ur
skelettfynden. Vid dessa kan man beräkna kroppslängden
efter en viss formel, då man känner
lårbenslängden. Skelettmaterialet är dock i stort sett
mycket sparsamt, och det har även en annan
olägenhet: till stor del är det blott skeletten av
de högre klasserna, som bevarats; som senare
skall visas, äro dessa klasser i medeltal
åtskilligt mera högväxta än folk i övrigt — ofta 5 cm
längre, ibland mera.
I så gott som hela Norden med undantag
av en del danska grupper voro sten- och
bronsåldersmänniskorna påfallande småvuxna. De
svenska männen (huvudsakligen från
Västergötland) voro knappast ens 165 cm långa. Under
järnåldern och medeltiden är kroppslängden
något högre i Norden, omkring 167 cm. Även
om vikingarna i stort sett bildade ett urval av
de kraftigaste männen, voro de alltså i medeltal
knappast 170 cm, fast å andra sidan ej så små,
som en del populärskribenter för
kontrastverkans skull numera påstå. — I vissa
hövdingasläkter funnos emellertid verkliga resår. Från
Sven Estridsens danska kungaätt finns det flera
skelett bevarade med en kroppslängd av 1,85—
2 m och däröver.
Sedan tycks medellängden 167 cm ha hållit
sig till 1800-talets mitt (i Sverige till omkring
1840), vilket säkert till stor del beror på att
folkets stora massa levat i en konservativ
bondekultur. Fr. o. m. 1840—1850-talen kunna
vi stödja oss på statistiken över de värnplik-
ITJtm
174 -
175-
172-
i7i -
170-
169-
168-
Ié7-
-
Danmark
Ar 18^0 fO 60
Diagram 1. Översikt av kroppslängdsökningen hos de
värnpliktiga i Norden så långt tillbaka, som material
finns bevarat.
tiga (snart även de vid mönstringen kasserade)
i Sverige, Norge och Danmark. Från Finland
känner jag däremot ingen statistik före 1890. I
diagram 1 finnes en sammanställning av allt
åtkomligt material. Trots alla smärre
osäker-heteri äro kurvorna på någon millimeter när
absolut säkra. Man ser hur stigningen i stort
sett går parallellt i alla fyra länderna, särskilt
under de lugna mansåldrarna före världskriget.
I regel var ökningen då omkring 1 mm per år, i
Sverige dock mindre åtminstone under nödåren
1 Kurvorna äro något utjämnade och måtten
reducerade till fullständig likåldrighet (20 V;, år). Ävenså
har ett fel rättats beträffande tiden före 1860 i
Sverige, som Hultkrantz ej vågat göra. Dittills angavs
nämligen kroppslängden endast i fulla måttenheter
(här verktum), ej såsom senare efter närmast
liggande måttenhet (detsamma har också måst
korrigeras i Danmark av Mackeprang), varigenom
kroppslängden blivit i medeltal angiven en halv verktum
(12 mm) för låg hos Hultkrantz och hos honom ett
egendomligt, i min kurva alldeles försvunnet språng
i kroppslängdsökningen uppkommit vid övergången
till det moderna systemet 1861—62. Där det endast
finnes medeltal för längre perioder än ett år, har jag
dragit kurvan genom det mellersta året i serien,
annars genom vart femte. Då de tidigare talen för
Norge äro osäkra, ha de ej medtagits. För Finland
äro endast de tre med kors angivna punkterna säkra.
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
