- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
375

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Kroppslängd och levnadsstandard. Deras inbördes sammanhang i statistisk belysning, av Bertil Lundman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSLÄNGDSÖKNING

år efter ovan nämnda avhandling skrivna
resumé i Ymer uttalade sig emellertid Hultkrantz
försiktigare efter att ha läst en då just
utkommen uppsats av Heiberg, även om han
fortfarande satte folkblandningen som orsak i
främsta rummet. Att en hel del fall av dylik
hete-rosisverkan verkligen förekomma är visserligen
otvivelaktigt, men som en allmän
förklaringsgrund räcker denna verkan tydligen icke till.
Därtill kommer den tydliga parallellism med
konjunkturerna, som jag anser mig till fullo ha
bevisat. Här är emellertid ännu ett bevis.

Av ekonomiska och andra orsaker ha i
Dalarna ingiften inom socknarna och byarna
dominerat långt in i nutiden. Där har jag
undersökt omkring 11 000 personer i åldrarna 18—80
år, dock blott sådana, vilkas alla förfäder i
två-tre led bott i samma socken, i de större
socknarna i samma sockendel. Ofta är t. o. m.
härstamningen hela senaste århundradet från
samma by. Dock visar kroppslängden i de
yngsta, ännu ej fullvuxna årsklasserna vida
högre värden än i de äldre, ja, parallellismen
med kroppslängdsökningen i riket är nästan
fullständig.

Andra, delvis även Hultkrantz, gissa på
sportens inflytande, men de äro på fel väg. Som
allmän folkrörelse är sporten mycket yngre än
kroppslängdsökningen, och ännu viktigare är,
att sport liksom all kraftig muskelansträngning
tvärtom hopdrager kroppen, framkallande en
grövre men ock något kortare och
undersät-sigare typ. Detta visas entydigt av alla
sport-antropologiska undersökningar. Man behöver
för övrigt bara se på sina egna händer. Den
högra, mer använda handen har kortare och
grövre fingrar, den vänstra längre och smalare
(»frökenhanden» och »pig»- eller »bondhanden»
kallades de förr av damerna).

Man kan alltså knappast komma ifrån att
kroppslängdsökningen i Sverige och i Norden i
allmänhet i övervägande grad beror på den
rikligare näringen, ävensom på mindre hårt arbete

i ungdomen. Det föreligger alltså i viss mån
samma skillnad mellan nu och förr som tidigare
mellan över- och underklass. Vi hålla med
andra ord på att till typ mer eller mindre bli
överklassare allesammans.

Ett annat fenomen är även märkligt, nämligen
att kroppslängden snabbt ökas vid
konjunkturförbättring. Redan på ett eller ett par år ha
barn och ungdom blivit vifla mera högväxta än
förut och det inte bara, som man förut visste
(ej minst genom undersökningarna på skolbarn
i Tyskland), under barnaåldern utan tydligen
ännu helt kort före tjuguårsåldern.

En annan sak är, att bildningsfel i
benbyggnaden o. s. v. genom rachitis och andra
bristsjukdomar i barndomen ofta ej kunna
repareras. En generation, som haft sin späda
barndom under en nödtid men sedan »ätit upp sig»,
kan väl bli högväxt, men trots detta märkes
nödtidens inverkan bl. a. genom de måinga
»kronvraken».

Jag kan inte gå in på alla de frågor, som
hänga samman härmed. En är rätt sensationell.
Förr troddes det allmänt, att småvuxna
personer voro tidigare fullvuxna än långa. Ännu
Hultkrantz stod på denna ståndpunkt. Denna
dogm har för övrigt även satt spår i
lagstiftningen, i det att »ungdom av lappallmoge»
till-låtes gifta sig tidigare än andra. I sitt
banbrytande arbete »Das Wachstum der
Körper-länge des Menschen» (Vetenskapsakademiens
Handlingar, 14: 7, 1934) har G. Backman visat,
att förhållandet är rakt motsatt. Han visar
otvetydigt, att de som förbli småvuxna i
ungdomen växa långsamt och länge, medan de
högvuxna växa oerhört snabbt men under en kort
tid. Den »juvenila» (ungdoms-, pubertets-)
tillväxten sätter hos alla in vid
trettonårsåldern men är i huvudsak för de storvuxnas
del avslutad vid aderton år. De småvuxna
fortsätta däremot till tjugu år och däröver och taga
därmed igen kanske hälften av den skillnad de
förlorat men ej heller mer. Intressanta under-

375

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free