Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Portolankartornas uppkomst. Ett svårlöst historisk-kartografiskt problem, av C. Björkbom - Restvärdesförsäkring, av T. von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESTVÄRDEFÖRSÄKRING
nu är förlorad. Av uppgifter i texten kan man
dock sluta sig till att det även här rört sig om
ett sjökort, försett med romerskt vindrossystem,
vars centrum varit förlagt till Ravenna.
Det vindrossystem, som vi sedan finna på
portolankartorna, bör sålunda enligt Uhden ha
existerat åtminstone från senhellenistisk tid och
fram till mitten av 700-talet. Visserligen ha
portolankartorna vindrosor med 16 eller 32
vindar i stället för 12, men det behöver icke spela
någon avgörande roll i detta sammanhang.
Uppdelningen i 16 vindar är mycket dunkel till
sitt ursprung. Möjligen härstammar den från
etruskerna och kunde därför ha levat kvar i
vissa delar av Italien. Det är möjligt, att dess
införande på sjökorten kan sammanhänga med
kompassens användning.
Under tiden mellan Anonymus Ravennas och
de tidigaste portolankartorna finna vi ingen
antydan om sjökortens förekomst. Detta
behöver dock icke betyda, att sjökort alls icke
existerade under denna tid. Vi kimna
emellertid vända på frågan: Varför ha sjökort
alltifrån slutet av 1200-talet och ända fram till
1600-talet bevarats till vår tid men inga tidigare,
om sådana dock existerade?
Vid besvarandet av denna fråga bör man
beakta det egendomliga faktum, att så gott som
samtliga ännu bevarade portolaner, och
framför allt alla de äldsta, äro praktfullt utstyrda
och ibland av stort konstnärligt värde. Sådana
kartor kunna omöjligt varit avsedda för den
dagliga användningen pä sjön. De äro
presentexemplar, avsedda för samlare eller kanske för
hamnstädernas stora redarkontor.
Det är denna typ av »sjökort», som
uppkommer i slutet av 1200-talet i Italien. Uppkomsten
av denna nya gren av konsthantverket får sättas
i samband med den allmänna kulturella och
konstnärliga uppblomstringen inom de
italienska stadsrepublikerna just vid denna tid.
I sin nya form träda sjökorten ut ur sin
tidigare isolering, och först därigenom kunna de
få ett inflytande på den kartografiska
utvecklingen över huvud.
Man skulle kanske även kunna sätta in
porto-lankartornas framträdande i ett större
kulturhistoriskt sammanhang. D. Frey har i sitt
arbete »Gotik und Renässance» (1929) påpekat
hurusom just under 1200- och 1300-talen en
mängd gods av antikt ursprung, som
sedermera ändrats och stelnat i en teologiskt
betonad pseudoantik form, förtränges av äkta
antikt gods. Portolankartornas uppträdande
kunde måhända räknas såsom ett led i denna
vetenskapens och kulturens sekularisering.
C. Björkhom.
RESTVÄRDEFÖRSÄKRING.
Om en byggnad, belägen inom stad eller
annat samhälle, för vilket stadsplanelagens
bestämmelser äga tillämpning, skadats genom
brand, till exempelvis minst 10 %, förekommer
det i ganska stor utsträckning, att vederbörande
byggnadsnämnd med stöd av gällande lagar och
förordningar bestämmer, att byggnaden icke
får återuppbyggas, för att på så sätt ha
möjlighet att genomföra beslutad stadsplanereglering,
sanering av viss stadsdel eller breddning av
gata. Den vanliga brandförsäkringen täcker
icke den förlust, som härigenom kan uppstå.
De brandförsäkringsvillkor, som gälla hos de
över hela landet arbetande
brandförsäkringsbolagen, de s. k. riksbrandbolagen, innehålla
nämligen bestämmelse om att hänsyn vid
brandskadereglering ej tages till av offentlig
myndighet utfärdat förbud mot återställande
av brandskadad byggnad med ovannämnd
belägenhet. Ifrågavarande bestämmelse i
brandförsäkringsvillkoren är av följande lydelse:
Ȁr skadad byggnad inom stad eller annat
samhälle, för vilket stadsplanelagens bestämmelser
äga tillämpning, belägen å tomt, som på grund
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
