Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Själands Trelleborg. Ett märkligt vikingaläger, av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLLANDS TRELLEBORG
»Om rikets styrelse», vari
bl. a. förekomma talrika
uppgifter om de barbarfolk,
som grekerna kommo i
beröring med vid Svarta
havets stränder. Bland dem
voro de »ruser», efter vilka
Ryssland fått namn men
som kanske själva fått sitt
namn av det svenska
Roslagen. Kejsaren skildrar hur
de färdas från Ryssland till
Konstantinopel med sina
båtar. Särskilt utförligt
uppehåller han sig vid deras
besvärligheter under
passerandet av Dnjeprforsarna, vilkas namn han
anger dels på slaviskt, dels på nordiskt
tungomål. Förekomsten av dessa namn utgör ett
säkert bevis för rusernas nordiska eller rättare
svenska härstamning.
Från så nordliga orter som Novgorod (vid
limen) och Smolensk sägas ruserna ta sig utför
Dnjepr och samlas i stort antal vid Kiev för att
Bland fynden från Trelleborg märkas flera typiska prov på
vikingatidens enkla men effektiva vapen: svärd, yxor, spjut, pilar och sköldar.
En av de frilagda portarna i Ismantorp.
där utrusta sina båtar. I juni månad sätta de
sig så i rörelse söderut förbi de besvärliga
forsarna ända ned till Dnjeprs mynning och
vidare längs Svarta havets strand mot
Konstantinopel. »Men den hårda vintern», fortsätter
kejsaren, »tillbringa de på följande sätt. I början
av november månad lämna deras hövdingar så
snart som möjligt med hela skaran av ruser
Kiev och färdas till de städer, som
kallas Gyra, eller till slaviska orter
i ... (vissa uppräknade) och andra
under ruserna skattskyldiga folks
områden. Sedan de där tillbragt
hela vintern, fara de ånyo i april
månad, när isen smält på floden
Dnjepr, ned till Kiev.» De i
Ryssland norr om Kiev bosatta ruserna
kunde alltså använda omkring åtta
månader för handelsfärder, men
ungefärligen från mitten av
november intill ett stycke in i april voro
de nödsakade att ligga stilla. En
del av dem höllo till i »de städer,
som kallas Gyra». Uppgiften låter
underlig men förstås måhända
lättare, om vi godta den förklaring,
som lämnats av professor Oscar
4~NFM39:I>
405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
