Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Svenska Akademiens ordbok. Den första hälften nu fullbordad, av Josua Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sv. AKADEMIENS ORDBOK
staten medförde dock den icke obetydliga
fördelen, att annonspriset i Posttidningen höjdes
till det dubbla, varigenom akademien fick en
utväg att förbättra ordbokens ekonomi.
Akademien tycktes dock besluten att nedlägga
ordboken men medgav på docenten Tunelds
yrkande, att först de ord, som började på B, D
och E, skulle slutbehandlas, eftersom de redan
påbörjats.
Härigenom hade ordbokens ledning och
medarbetare fått en galgenfrist, dock utan utsikt
till en strömkantring i akademiens hållning.
Tuneld hade lovat, att de nämnda bokstäverna
skulle vara avslutade inom fyra år. Efter tre
år var han färdig. På de tre åren 1921—23
utsändes 11 häften, 110 tryckark, d. v. s. inemot
tre gånger så mycket som förr under samma
tidrymd. Då frågan om nedläggning 1923 åter
togs upp i akademien, vidhöll dess ombudsman,
professor Schiick, yrkandet, att företaget skulle
avbrytas. Men ledamöterna från Lund,
Söder-wall, Tegnér och Billing, till vilka professor
Noreen från Uppsala anslutit sig, erinrade i en
promemoria akademien om dess förpliktelser
enligt stadgarna och om dess hedersskyldighet
mot nationen och mot den svenska
språkforskningen att icke uppge företaget, då icke
ovillkorligt tvingande skäl förelågo. Vid
omröstningen slöto sig endast två ledamöter till
professor Schiick, de andra hade övertygats av
promemorian.
Docent Tuneld hade nu lagt om hela
arbetssättet och på viktiga punkter inskränkt planen.
Hcin införde ett ackordsystem, som nödgade
medarbetarna att hinna raskt undan, då antalet
avverkade språkprov lades till grimd för
löneberäkningen. Genom att fördela de återstående
millionerna språkprov på ett begränsat antal
band tryggade han sig mot varje ansvällning av
artiklarna i fortsättningen. Givetvis medförde
detta system kraftiga inskränkningar i
betydelseuppdelningen, antalet anförda språkprov,
etymologiska upplysningar o. s. v. Men vinsten,
E. Tuneld.
utsikten att få det hela färdigt på ett 30-tal år,
var väl värd offret. Dessutom skaffades det en
tryggad ställning åt medarbetarna genom
införande av pensionsrätt och ökade inkomster,
vilket gjorde redaktörerna ungefär likställda med
läroverkslektorer. Ordboken fick sedan behålla
sina medarbetare, vilkas arbetsskicklighet också
växte med år och erfarenhet.
Under åren 1920 till nu, d. v. s. under Tunelds
chefskap, ha utkommit 994 tryckark,
motsvarande 99,4 häften, medan under perioden 1893—•
1919 endast utgåvos 567 tryckark, motsvarande
56,7 häften. Mäter man omfånget i förhållande
till antalet spalter i akademiens ordlista,
motsvarar den äldre periodens arbete 90 sådana,
den nya periodens 222. Dessa siffror visa
vilken radikal förändring, som skett i arbetstakten.
Uppenbart är, att en så kraftig beskärning
av omfånget och en sådan ökning av
arbetstakten icke kunnat ske utan intrång både på
verkets fullständighet och på dess gnmdlighet.
Det är emellertid icke lätt att avväga vad som
förlorats och än mindre lätt att värdesätta vad
som vunnits i förhållande till vad som kan ha
förlorats. Det lär dock ingalunda kunna
förnekas, att det har varit en vinst för nationen
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
