Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Svenska Akademiens ordbok. Den första hälften nu fullbordad, av Josua Mjöberg - Missionskonferensen i Tambaram. 69 nationer representerade av närmare 500 deltagare, av Gustaf Lindeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TA MBARAMKONFERENSEN
och för vår språkforskning, att ordboken blivit
fullföljd och att den i dag hunnit så långt, att
ett nedläggande hädanefter icke bör kunna
allvarligt föras på tal. Vad som upptages i
ordboken av nutidens språkbruk har dock sitt
oskattbara värde för både nutid och
eftervärld, och vad som där upptages av gångna
tiders språk kan liknas vid ett språkligt
museum, i sitt slag lika dyrbart för vårt folk
som Skansen och alla provinsmuseer
tillsam-mantagna — när verket en gång är slutfört.
En överblick över ordbokstankens och
ordbokens öden visar, att sedan Beskows stämma
tystnat, det har varit vid Lunds universitet
anställda forskare, som vid alla kritiska tillfällen
gjort de positiva insatserna och fört Gustav
III:s tanke fram mot förverkligandet, om ock i
helt annan form, än han hade tänkt sig.
Då det är tal om ordbokens värde, bör det
icke förglömmas, att dess utomordentliga
samlingar av språkprov och dess registrering av
forskningsresultat äro en ovärderlig källa för
forskningar i svenskt språk och komma att så
förbliva, även då ordboken en gång föreligger
färdig. Josua Mjöberg.
MISSIONSKONFERENSEN
I TAMBARAM.
69 NATIONER REPRESENTERADE AV
NÄRMARE 500 DELTAGARE.
När norska stortinget på sin tid tilldelade
Nathan Söderblom Nobelska fredspriset,
innebar ju detta ett erkännande åt hans
banbrytande och framgångsrika insatser i den
ekumeniska rörelsen. Dennas syfte var att i
möjligaste mån åstadkomma ett de kristna
kyrkornas samfällda uppträdande framför allt i fråga
om kristendomens förhållande till tidens stora
etiska och sociala spörsmål. Nathan Söderblom
har själv framhållit, att dessa ekumeniska
strävanden icke varit möjliga, om de icke kunnat
förutsätta och stödja sig på enhetsrörelser på
världsmissionens område. »Vi måste
erkänna», skriver Söderblom i en artikel 1925,
»att kärlekens organiserade samverkan begynt
fjärran från kristendomens gamla länder på
missionsfältet. Där kändes djupt och olidligt
splittringens förbannelse och svaghet, och i
missionen gick man beslutsamt från ord till
handling, innan något därmed jämförligt hade skett
inom den gamla kristenheten. Edinburgh 1910
skall stå som ett vägmärke i kyrkans
historia ... Utan mötet i Edinburgh hade aldrig
mötet i Stockholm kommit till stånd. Efter
Edinburgh blev det omöjligt och okristligt att icke
verka för ett motsvarande möte för
kristenhetens samverkan. Missionen har alltså bevisat
sig som samdräktens och fredens budbärarinna.»
Det är utan vidare uppenbart, att
kristenhetens långt gående splittring i olika
kyrkosamfund måste förefalla ganska meningslös för de
unga kristna på missionsfälten. Man kan ju
icke av dem begära, att de skola ha förståelse
för de kyrkohistoriska företeelser, som i gångna
tider åstadkommit särskilt den evangeliska
kristenhetens sönderdelning. A andra sidan
måste ju världsmissionens möjligheter till
segerrikt framträngande väsentligt reduceras
genom mångfalden av sällskap och organisationer,
som oftast arbetat oberoende av varandra, även
där skilj ak tigheterna i fråga om kult och
lärouppfattning varit relativt oväsentliga. När av
den senaste världsmissionsstatistiken framgår, att
t. ex. i Kina och Indien över 100 organisationer
äro verksamma och att inom ett så pass
begränsat och enhetligt område som Sydafrika ett
femtiotal kristna samfund tävla med varandra,
då behöver man ej hysa några tvivel om det
kr af tför slösande i mångfalden.
I den mån världsmissionens arbete
utvidgades och allt flera nationer drogos inom dess
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
