Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Kungl. svenska Vetenskapsakademien. En historisk återblick vid 200-årsjubileet, av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPSAKADEMIEN
han en enhets- eller universalakademi, för både
matematisk-naturvetenskaplig forskning och
humaniora: det blev den preussiska
vetenskapsakademien i Berlin (1700). Denna typ
har sedermera följts i t. ex. Petersburg,
Köpenhamn, Miinchen, Wien, även i Nederländerna
och i nyaste tid i Norge och Finland. I Sverige
tog man i stället det äldre franska systemet
med tre huvudakademier. Mot Académie des
Sciences, Académie des Inscriptions et
Belles-Lettres samt Académie Frangaise satte man
på 1700-talet Vetenskapsakademien, Vitterhets
Historie och Antikvitets Akademien samt
Svenska Akademien. Senare anslöt man sig i
Frankrike i viss mån till Leibniz’ program
genom att av de ohka akademierna
tillsammans bilda Institut de France. I Sverige vann
detta icke efterföljd.
Både i de stora naturforskarakademierna,
såsom Royal Society och Académie des
Sciences, samt i Berlinakademien kommo hänsyn
till det nyttiga, det praktisk-ekonomiska, att
spela en stor roll — man levde i
merkantilis-mens tid. Den engelska societeten bestod till
större delen icke av lärde utan av
experimentellt intresserade amatörer. Parisakademien
förmanades 1686 av Louvois att syssla mindre
med »curiosité» och mera med »recherche
utile». Leibniz’ program för preussiska
vetenskapsakademien var ytterst vidsträckt, det
omfattade bl. a. hednamission. Men icke minst
gällde det också här utiUa och realia. I
akademiernas utilism ingick nationalspråkstanken
som del, man ville för nyttans skull nå så
många som möjligt.
Leibniz är den förste, som veterligen
föreslagit inrättande av en vetenskapsakademi
i Sverige (omkring 1669—70); han hoppades
härvid på Karl XL För Karl XII var saken i
varje fall fullt aktuell. Från Timurtasch skrev
Gasten Feif 1713 till Nicodemus Tessin d. y.
och föreslog »inrättandet af en Academie de
Sciences» med Tessin som »director». Det
Mårten Triewald. Kopparstick.
framgår av Feifs resonemang, att han härvid
tänkte på en praktisk-ekonomisk akademi.
Liknande tankar, förslag om ett
»ekonomikollegium» eller en ekonomisk societet, möta hos
många andra svenskar: kungl. rådet greve Clas
Fleming, Urban Hjäme, Israel Nesselius, A. G.
Duhre, Anders Berch d. ä. m. fl.
I Uppsala tillkommo olika
akademibild-ningar: Collegium Curiosorum 1711, Bokwetts
Gillet 1719, Societas Scientiarum 1726, Societas
Literaria et Scientiarum 1728 — den
nuvarande Vetenskapssocieteten. Huvudfiguren i
dessa samfund var Eric Benzelius d. y., som
från 1725 inspirerades också av ryska
vetenskapsakademiens tillkomst. Utvecklingen i
Uppsala försiggick under vida starkare
skiftningar, än som framgår av tidigare litteratur,
men utrymmet tillåter icke att ingå härpå. När
Benzelius blivit biskop i Göteborg, övergav han
Uppsalaprogrammet för tanken på en akademi
eller akademiavdelning i Stockholm men
vidhöll latinet i publikationerna.
Oppositionen mot både Uppsala och latinet
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
