- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
451

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Filmcensuren i Förenta staterna, av Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILMCENSUR

filmen; ingen film får skildra något annat
än livets korrekta sidor; ingen film får
driva gäck med mänsklig eller gudomlig
lag. Vidare finns det ett dussin
paragrafer, som närmare bestämma hur dessa
principer skola tillämpas i olika fall: brott
emot lagen, som förbjuder påtaglig
skildring av kriminella metoder, mord m. m.;
illegal handel med alkoholdrycker som filmmotiv;
sedeslöshet ur nio synpunkter: råhet;
slipp-righet; hädiskhet; nakenhet och
sedlighetsså-rande blottställande; otuktiga danser;
kränkning av religionen; kränkning av de nationella
känslorna; brist på takt och god smak i fråga
om sängkammarbilder; sinnligt retande,
oanständiga, opassande namn på filmerna;
motbjudande motiv, som kräva försiktighet:
hängningar, »tredje graden», brutalitet, kirurgiska
operationer, prostitution och vit slavhandel
m. m. — 1930 utgav Motion Picture Producers
and Distributörs of America Inc. även en
Ad-vertising code, som gav regler för annonsering
och reklam, vilka börjat urarta. 1935
fastställdes böter för brott mot koden från 1000 till
5 000 dollars.

Den katolska censuren har nyligen skildrats
i »The new Republic» av Elizabeth Yeaman.
Hennes hjälte är Joseph I. Breen, en katolik av
irländsk härstamning, The Legions förste man.
»Han dikterar den katolska moralkodexen för
filmfirmomas chefer, som till 99 % äro judar»,
förklarar hon. »När herr Breen befaller, lyda
de.» Om fiknchefema inte lyda honom, få
deras produkter ej det renhetssigill (purity seal),
som kräves för att de skola bli spelade på de
katolska biograferna, och det bleve en
ekonomisk förlust, som filmen inte kunde bära.
Katolikerna i U. S. A. räkna nämligen 18 000 000
kommunikanter. Hon framhåller, att
protestanter och judar äro ungefär dubbelt så många
eller 36 000 000 men att deras inflytande inte
är lika stort. När biskoparna gåvo till känna,
att de ämnade bojkotta anstötliga filmer, grep

förfäran filmproducenterna, och efter ett
halvår gåvo de vika och lovade lyda Breen. Då
Breen är anställd i Motion Picture Producers
and Distributörs of America Inc., tycks
»filmtsaren» Hays blott vara den glänsande
galjons-bilden men den lille tjocke irländaren
härskaren; det heter också: man säger Hays men
menar Breen. I så fall torde det katolska
inflytandet vara avgörande.

Fyra stater, däribland New York och
Pennsylvania, ha fortfarande egna
censurinstitutio-ner.

Naturligtvis ges det undantag från reglerna
— i undantagsfall. Filmen »The Birth of a
Baby», för vilken läkarauktoriteterna gingo i
elden, fick icke något renhetssigill av Breen.
Men det uppstod ingen storm av indignation,
när filmen fördes fram på de förnämsta
biograferna. I regel kan en film, som saknar
hans stämpel, endast visas på små tvivelaktiga,
avfälliga biografer. — En gottköpsfilm,
»De-linquent Parents», hade till hjältinna en
kvinna, som förlöjligades och skymfades, bara
därför att hon var en oäkting. Något så
nesligt kunde inte godkännas, utan vederbörande
ålades att förse henne med en oklanderlig
härkomst, meddelad i en dialog. Men
Metro-Goldwyn-Mayer lät spela in »Conquest», som
behandlar det illegitima förhållandet mellan
Marie Walewska och Napoleon I. Där
skildrades öppet deras sons födelse; det gjordes
inget försök att dölja barnets oäkta börd. Men
så var också filmen en »storfikn», som kostat
två millioner dollars. — The Legions senaste
kungörelse fördömer försöken att använda
filmen till angrepp ej blott mot den
traditionella kristna moralen utan också mot all
religion.

Med en så sträng censur och så många
på-passliga iakttagare och anmärkare borde inga
berättigade krav återstå, kan man tycka. Den
svenska filmpubliken, som väl knappast
känner till dessa försiktighetsmått, bleve säkert

451

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free