- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
455

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Interpellationer och enkla frågor. Det nya frågeinstitutets första tillämpningar, av Elis Håstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅGEIN STITUT

regel, som hittills gällt för
interpellationsinsti-tutet, nämligen att de spörsmål, som beröras,
skola anses såsom »ämnen utanför
föredragningslistan». Medan rätten att framställa
in-terpellation fortfarande göres beroende av
kammarens medgivande, vadan
interpellatio-nen måste föredras i kammaren och tagas till
dess protokoll, uppställdes för en enkel fråga
blott föreskriften, att den skall inlämnas i
vederbörande kammares kansli; i praktiken
varken tages den till protokollet eller anmäles
för kammaren vid framställandet utan införes
endast i ett i kammarkansliet förefintligt
register samt tillställes statsrådet direkt utan
omgång till kammaren; genom T. T. har dock
frågan omedelbart bragts till offentligheten.
Medan en interpellation alltfort skall vara
motiverad, skall en enkel fråga framställas utan
motivering, d. v. s. kort och gott innehålla
frågan, varvid det dock givetvis är möjligt och
i vissa fall kanske nödvändigt att i själva
frågan inlägga en motiverande bisats eller
hänvisning. Varken rörande interpellationer eller
enkla frågor ifrågasatte fjolårets riksdag
någon svarsplikt för det åtsporda statsrådet.

Trots viss tvekan uppställde riksdagen ej
några debattrestriktioner för enkla frågor. Men
man förutsatte tydligt vissa frivilliga
inskränkningar i yttranderätten. En viss
återhållsamhet i yttranderättens begagnande synes
önskvärd, då frågor besvarats, som till enda eller
huvudsakliga syfte haft att erhålla ren
information, yttrade sålunda de enskilda utskotten.
Och i år uttalade på förekommen anledning en
av konstitutionsutskottets socialdemokratiska
auktoriteter, hr Fast: »Det förhöll sig förra
året på det sättet, att utskottet inte ansåg sig
kunna skriva ut vad vi i riksdagen voro
allmänt överens om, nämligen att vad som avsågs
var korta replikskiften mellan vederbörande
statsråd och den som frågat, att om svaret inte
var tillfredsställande man skulle kunna
framställa supplerande frågor och få snabba svar

och att man skulle kunna klara ut 20 ä 30
frågor på en timme» (Andra kammarens protokoll
4 febr., § 5, sid. 7). Dessa och andra uttalanden
ge vid handen, att man utgick från dels att
endast en kort, inskränkt debatt borde få
förekomma, dels att yttranderätten dock icke —
såsom i regel i främmande parlament — vore
begränsad till enbart den frågande
kammarledamoten och det svarande statsrådet utan
även stode öppen för andra
kammarmedlemmar. I övrigt ville man låta — ungefär som
Första kammaren och interpellationsrätten
före 1912 — låta praxis fritt utveckla sig och
skapa sedvaneregler.

Den praxis, som under 1939 års riksdag
inaugu-rerats rörande interpellations- och
frågeväsendet, erbjuder ur skilda synpunkter ett icke ringa
konstitutionellt och parlamentariskt intresse.

Följande sakuppgifter böra härvid först
lämnas. Antalet framställda frågor utgör i Första
kammaren 19 och i Andra kammaren 34.
Antalet frågor har i bägge kamrarna överstigit
antalet interpellationer, som varit 8, resp. 21.

I linje med vissa önskemål, som antyddes
vid fjolårets riksdag, ha onsdagsplena gjorts
till ett slags frågedag, i det att besvarandet av
frågor och interpellationer nästan
xmdantags-löst sammanförts till nämnda dag och då
inlett kammarens plenum. Såsom det framgår
redan av dessa nakna siffror, har det aldrig
inträffat, att — såsom hr Fast trodde —
några 20 å 30 frågor förekommit på en dag
eller avverkats på en timme. Maximum av
avverkade spörsmål vid ett och samma plenum
har varit 4 frågor och 1 interpellation, något
som förekommit två gånger i Andra
kammaren. Det kan dock vara tvivelaktigt huruvida
den i bägge kamrarna samtidigt anordnade
frågetimmen i längden är ändamålsenlig,
eftersom de statsråd, som ha spörsmål i bägge
kamrarna att besvara, ej kunna närvara vid samma
tid i två salar.

455

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free