Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Interpellationer och enkla frågor. Det nya frågeinstitutets första tillämpningar, av Elis Håstad - Glyndebourne-spelen. En engelsk operainstitution av hög klass, av Åke Lellky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLYNDEBOURNE-SPELEN
manställning kan göras angående frågornas
och interpellationernas fördelning på partier,
varvid det bör anmärkas, att av Första
kammarens 5 socialdemokratiska interpellationer 4
emanerat från den politiske enslingen hr
Lindhagen.
Interpellationer Frågor
F. K. A. K. F. K. A. K.
Höger .............. 2 6 10 20
Folkpartiet ........ 1 2 4 8
Socialistiska partiet — 5 — —
Kommunisterna ____ — 3 1 4
Summa 3 16 15 32
Bondeförbundet .— 2 _ 1
Socialdemokratiska
partiet .......... 5 3 4 1
Summa 5 5 4 2
Då veterligen någon liknande partistatistik
ej finnes sammanbragt för föregående år och
här ej kunnat ifrågakomma, saknar man
material för jämförelser. Tendensen att
oppositionspartierna främst äro de interpellerande
har med visshet varit densamma, alltsedan dot
moderna partilivet bröt igenom, men den är i
år beträffande frågeinstitutet synnerligen
starkt accentuerad. Ovanstående sifferserie
visar därför bäst hurusom detta institut blivit
ett vapen främst i oppositionens hand;
tillläggas må, att 6 av frågorna i Andra kammaren
framställts av oppositionsledarna hrr Bagge (4)
och Andersson i Rasjön (2). Inom högern har
en särskild kommitté eller »frågelåda» tillsatts
för att omhänderta frågorna, d. v. s. initiera
och sovra dem. Elis Hastad.
GLYNDEBOURNE-SPELEN.
EN ENGELSK OPERAINSTITUTION
AV HÖG KLASS.
I ett av södra Englands fagraste grevskap, i
närheten av den lilla staden Lewes i Sussex,
ligger lantegendomen Glyndebourne, ett slott
från den jakobinska eran, omgivet av typiskt
engelska trädgårdar av imponerande mått och
med det svagt kuperade landskapet som
effektfull omramning. Att detta herresäte under
senare år blivit vallfartsorten för en musikaliskt
intresserad elit är dess nuvarande ägares stora
förtjänst. Mr. John Christie, f. d. orgelbyggare
och en musikamatör i ordets verkliga och
ursprungliga betydelse, har med ospard möda och
under uppoffrande av ofantliga summor på sitt
slott skapat en musikalisk tradition, som redan
hotar de stora kontinentala festspelens
hegemoni.
Mr. Christie, som är en fanatisk
Mozart-beundrare, umgicks med den storstilade
planen att på sin egendom föranstalta årligen
återkommande framföranden av Mozarts operor
i en exklusiv miljö och så stiltroget det är
möjligt att åstadkomma i modem tid. Hans avsikt
var med andra ord att återuppliva 1700-talets
hovteater med dess privilegierade särställning
som underhållning åt ett utvalt fåtal. Han lät
därför som annex till slottets huvudbyggnad
uppföra en privat intim teater, utrustad på det
tekniskt mest fulländade sätt samt rymmande
300 åskådare. Vidare engagerade han
dirigenten Fritz Busch och regissören vid Städtische
Oper i Berlin Carl Ebert som konstnärliga
ledare, vilka hade att utvälja en operatrupp
enligt principen rätt person i rätt roll utan
hänsyn till kostnaden. Ar 1934 gåvos de första
föreställningarna, och den fulländning, som
präglade uppförandet av »Cosi fan tutte» och
»Figaros bröllop», spred ryktet om
Glynde-boume-spelen över hela världen. I
rollförteckningen från dessa första föreställningar finna
vi bl. a. namnen Willy Domgraf-Fassbaender
(Guglielmo; Figaro), Ina Souez (Fiordiligi),
den finska sopranen Aulikki Rautavaara
(grevinnan i »Figaros bröllop») samt mr. Christies
maka, mrs. Audrey Mildmay-Christie (Susanna).
Orkestern, 38 man, var utvald från London
Symphony orchestra. På de mellanliggande
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
