Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Centralantennsystemet. Ett medel för störningsfri radiomottagning, av Siffer Lemoine - Atmosfäriska radiostörningar, av Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOSTÖRNINGAR
städer installeras centralradio emellanåt.
Systemet är dock numera att anse som föråldrat
för sådana ändamål och motsvarar ingalunda
de krav, som lyssnaren i gemen ställer på
radiomottagningen. Siffer Lemoine.
ATMOSFÄRISKA
RADIOSTÖRNINGAR.
Varje radiolyssnare märker ofta och i våra
trakter särskilt sommartid, att
radiomottagningen stores av besvärliga biljud, s. k.
atmo-sfäriska radiostörningar. I många fall äro dessa
så pass obehagliga, att de helt omöjliggöra en
njutbar mottagning. För radiolyssnaren utgöra
störningarna närmast påträngande vagabonder
i de legaliserade radiovågornas krets, och
lyssnaren söker oftast förgäves att ändra styrkan
hos sin mottagare för att på detta sätt få med
så litet som möjligt av störningarna. Den
intresserade har funnit, att de atmosfäriska
störningarna förekomma med avsevärt stegrad
intensitet särskilt när åskväder uppträda i vårt
land eller i grannländerna.
Redan i den tidigaste utvecklingen av den
trådlösa telegrafien spelade de atmosfäriska
störningarna en ur flera synpunkter intressant
och betydelsefull roll. Man fann bland
morsetecknen vid mottagning av trådlösa
telegrafsignaler esomoftast vissa mystiska tecken —
en sammangyttring av signaler, vilka på grund
av denna sin karaktär kallades för x-signaler.
Innan man ännu blivit något bevandrad i dessa
signalers nära samband med åskväder, ansåg
man på mera fantasifullt håll, att de utgjordes
av signaler från främmande himlakroppar —
närmast misstänktes planeten Mars.
Det märkliga är, att de atmosfäriska radio-
störningarna utgöra de första
elektromagnetiska impulser ute i fria atmosfären, vilka
upptagits och registrerats med en
mottagaranord-ning för trådlös telegrafi. Redan år 1895
konstruerade ryssen Popov en för sin tid
märklig anordning, som ägde förmågan att registrera
de atmosfäriska störningar, vilka framkallades
i samband med åskväder. Apparaten
uppställdes på det meteorologiska observatoriet vid
skogsinstitutet i Petersburg. Den viktigaste
delen i Popovs apparat utgjordes av en s. k.
kohär, helt enkelt bestående av ett glasrör, fyllt
med järnfilspån. I rörets ändar voro instuckna
ett par tunna metallplåtar, vilka alltså stodo i
kontakt med metallfilspånen. Ifall en elektrisk
impuls passerade från rörets ena metallplåt
genom järnfilspånen till den andra,
aktiverades så att säga järnfilspånen och gjordes
svagt elektriskt ledande. Genom ett lätt
mekaniskt slag mot röret kunde denna
ledningsförmåga hos järnfilspånen bringas att upphöra,
och kohären blev härigenom gillrad för nästa
impuls. Popov förband den ena elektroden i
kohären med en åskledare och den andra med
jord. I kretsen över kohären var dessutom
inkopplad en liten ringklocka, som drevs från
ett batteri. Apparaten trädde i verksamhet på
följande sätt: en elektrisk impuls från ett
avlägset åskväder uppfångades av åskledaren och
passerade från denna genom kohären, vilken
gjordes ledande och slöt strömmen i
ringklock-kretsen. Efter att denna givit signal, var
kläppen så anordnad, att även ett lätt slag gavs åt
kohären, vilken härigenom gillrades att träda
i verksamhet för nästa impuls. Popov
förbättrade sin apparat därigenom, att ringklockan
bragte en lättrörlig penna att rita ett tecken på
en pappersremsa, driven av ett urverk. I sin
första avhandling över ämnet visade Popov, att
anordningen fungerade oklanderligt, då det
gällde att uppteckna de atmosfäriska
störningsimpulserna från avlägsna åskväder. Apparaten
hade endast detta syfte och var alltså icke
4—NFM39:7
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
