Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Fornegyptisk djurkult. Märkliga fynd i Hermopolis' tempelnekropol, av Gunhild Lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURKULT
yviga gudaperuken. Paradoxalt nog tänkte sig
egypterna honom även som en babian (bild 3).
Förmodligen hade han under något avlägset
skede i sig upptagit en uråldrig, för övrigt
bortglömd babiangud.
I verkligheten var Thot trots sin dubbla
anknytning till djurriket redan under den äldsta
historiska tiden fullkomligt antropomorfiserad.
Fågelhuvudet och babiangestalten påverkade
icke hans verkliga väsen utan voro snarast
ett slags igenkänningstecken, i likhet med de
emblem flertalet av de helt
människogestal-tade gudomligheterna buro på huvudet. Som
alla livsdugliga gudar ägde Thot förmågan
att andligen växa i jämbredd med de krav
hans tillbedjare ställde på honom. Bevarade
hymner och böner ge sköna uttryck åt den
hängivenhet och det förtroende, med vilka
hans trogna omfattade honom. Den omkring
300 f. Kr. avlidne hermopolitanske
översteprästen Petosiris talar i sin gravinskrift med
gripande allvar om huru förhållandet till guden
givit hans liv dess djupaste mening och i alla
skiften varit hans tröst. Han levde dock just
under den period, då den egyptiska religionen
på grund av den överhandtagande djurkulten
lätt ter sig för oss som blott ett virrvarr av
grovt vidskepliga föreställningar.
Flertalet egyptiska gudar hade något heligt
djur. Med de helt eller delvis djurgestaltade
associerades sedan urminnes tider medlemmar
av den djurart, vars yttre kännetecken de buro.
Även de rent människogestaltade
gudomligheterna hade oftast en dylik ledsagare,
förmodligen emedan de uppsugit blygsamma
lokalkulter, som tidigare fört en självständig
tillvaro. På grund av sin dubbla djurgestalt hade
Thot två heliga djur, ibisfågeln och babianen,
vilken senare för övrigt även stod i förbindelse
med solkulten. Det var för de avlidna
medlemmarna av dessa bägge djurarter, som den
nu upptäckta nekropolen i Hermopolis anlades.
Innan vi övergå till att med stöd av expedi-
tionsledarens preliminära rapporter studera det
grandiosa byggnadskomplexet, måste
emellertid ett försök göras att förklara, varför de dock
så praktiskt lagda egypterna förslösade
oerhörda summor på ett enligt vår uppfattning så
meningslöst företag som att anlägga och
underhålla detsamma.
De sentida egypternas kult av heliga djur
härstammade — naturligtvis — från den
förhistoriska tiden. Att ett levande djur kan tjäna
som ett slags behållare för gudomlig kraft är en
primitiv föreställning, som man möter även hos
många andra folk. Karakteristiskt för
egypternas orubbliga trofasthet mot det förgångna är,
att de i alla tider bevarade denna tro vid sidan
av andra, långt högre och mera förandligade
leligiösa åskådningar.
I äldre tider voro emellertid icke alla
medlemmar av en djurart heliga utan blott enstaka,
av en eller annan orsak utvalda individer. För
de förhistoriska egypterna tycks tjuren ha varit
särskilt helig, säkerligen på grund av hans
styrka och avlingskraft. På skilda orter
dyrkades därför sedan urminnes tider en på grund
av särskilda kroppsliga kännetecken utvald
levande tjur. I den trakt, där senare
huvudstaden Memphis anlades, åkallades den
kol-svarte Apis med sina karakteristiska vita
fläckar (bild 4), i Heliopolis den helsvarte Mnevis
o. s. v. En forskare har nyligen framlagt den
hypotesen, att de ursprungligen användes till
jordbruksmagi, för att genom sin närvaro
symboliskt befrukta hjordarna och sädesfälten. I
äldsta kända tid stod Apis, vars kult vi bäst
känna, icke i förbindelse med någon gud. I
likhet med sina medbröder på andra orter var
han helt enkelt en levande fetisch, i vilken hela
djurartens opersonligt tänkta alstringskraft
förtätats. När en Apis dött, sökte man hans
efterträdare under former, som slående erinra
om sökandet efter den nye Dalai lama i Tibet.
Det var den teologiska spekulationen, vilken så
småningom sammankopplade honom med den
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
