Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Kräftpesten i Sverige. Dess härjningar och bekämpande, av Gunnar Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄFTPEST
vissa år i ett ytterst aktivt
skede, andra år avtager den i
intensitet.
Under åren 1919—25 syntes
spridningen alldeles ha
upphört, och man hoppades vara
förskonad från den hemska
sjukdomen. Redan 1926
började emellertid pesten igen
i Fyrisån, 1927 i vissa
rhind-re vatten i Södertörn och
1928 på flera platser i
Kol-bäcksån i Västmanland, i
Näshultasjön i Södermanland
och i Addarn i Uppland, i
Göta kanal i Västergötland
och i Motala ström samt
slutligen även i nedre Dalälven.
Under de följande åren spred
den sig till ett flertal nya
vatten i Västergötland och
ännu mera i Östergötland (Lagern) och
nordöstra Småland. Vidare uppträdde den i
Värmland och i stora delar av östra Uppland (Erken)
ävensom på senaste åren i Närke (Svartån)
och i Södermanland (Nyköpingsån) samt 1936
även i södra Skåne.
De allra senaste åren har kräftpesten
emellertid inte varit särskilt aktiv. De enda ställen,
där den för närvarande uppträder och sprider
sig, äro ett par vatten i Skåne, västligaste
grenen av Arbogaån i Örebro län, några småvatten
i södra Dalarna samt vissa delar av
Nyköpingsåns vattensystem. Särskilt sorgligt är härvid
dess uppträdande under innevarande sommar
i flera småsjöar i norra Östergötland i trakten
av Reijmyre. Stora risker förefinnas, att
pesten härifrån skall sprida sig till många
nedanför belägna kräftrika vatten.
Redan omkring sekelskiftet var kräftpesten
föremål för ingående undersökningar av
vetenskapsmännen, och två teorier angående sjuk-
Bild 3. Kräftpestens uppträdande 1 Mälarens och Hjälmarens vattensystem
under den första perioden. Siffrorna 08, 09, 10 o. s. v. (= 1908, 1909, 1910)
angiva det år, då kräftpesten uppträdde på resp. platser. — Efter Alm.
domsalstraren vunno småningom terräng.
Enligt den ena, av polacken Schikora hävdade
uppfattningen orsakades sjukdomen av en med
mögelsvamparna besläktad svamp
{Aphanomy-ces), enligt den andra teorien, till vilken den
kände Miinchenforskaren Hofer anslöt sig,
berodde den på en bakterie (Bacillus pestis
astaci). Under långa tider sysslade
vetenskapsmännen sedermera med kräftpesten och dess
upphovsorganism. Ungefär samtidigt lyckades
under åren 1930-—35 svensken Nybelin och
tysken Schäperclaus visa, att i varje fall den
på senaste tid i Sverige och Tyskland
uppträdande kräftpesten orsakades av en svamp,
vilken även av Nybelin renodlats. Schikoras
tidigare antagande får härigenom anses vara
bekräftat.
Svampen i fråga, vilken undersökts jämväl av
svensken Rennerfelt, växer framför allt på
kräftans nervsystem. Detta utgöres hos kräftan dels
av en s. k. bukmärg, dels av en samling
nervceller (hjärnan) omkring munnen. Pestsvampen
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
