Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - 1939 års Lingiad i Stockholm. Rikhaltigt studiematerial för gymnastisk forskning och praktik, av Bertil G:son Uggla - Svenskt livräddningsväsen. Dess resurser och verksamhetsformer, av Torsten Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINGIADEN
och Sverige. Det var tydligen gamla
elitgymnaster, som rekryterat dessa trupper, och
även här efterlyste man något av den för
motionsgymnastik — och särskilt sådan för
äldre herrar — typiska kontakten mellan
ledare och gymnaster (delvis med undantag
för den norska truppen). Man fäste sig i
stället vid att dessa f. d. elitgymnaster i stort
sett önskade glömma, att de enligt naturens
ordning voro f. d., och gåvo sig på alltför
prövande och för oldboyens skörare organism
lätt ödesdigra kraftprov, särskilt i fråga om
hopp. Detta med all respekt för de
obestridligt goda, ja, delvis häpnadsväckande
prestationerna.
Elitgymnastiken var så mycket livligare
företrädd. Man har tvistat både länge och
väl och gör väl så ännu om vad man
egentligen kan taga upp i elitgymnastik av Lingsk
ursprungsbeteckning. Varför icke avstå från
en så ofruktbar diskussion och i stället öppna
vägen för alla förnuftiga rörelser och
redskap? För elitgymnasten bör »intet
gymnastiskt vara främmande», och några risker
torde ingen fullt utväxt och genom rationell
pedagogisk gymnastik utvecklad individ — och
några andra godtas icke som elitgymnaster —
utsätta sig för genom att då och då — vid
sidan av det hävdvurma svenska
programmet — öva sig på räck och barr, i ringar, med
trampoliner o. s. v. Det hänger dock på
ledaren att representera förnuftet och att reglera
frekvensen — de tekniska färdigheterna äro
lockande.
Man bör därför oförbehållsamt kunna
beundra norrmän, danskar, tyska turnare,
ungerska, belgiska, rumänska och svenska
elitgymnaster, när de visa upp sina specialiteter,
under förutsättning dock att det är harmoniskt
utvecklade människor utan deformiteter, som
förorsakats av ensidig träning. Över lag var
det välutvecklade kroppar, som visades, en
ädel produkt av hängivet arbete enligt
metoder, som tydligen fört till ett tillfredsställande
mål. Till förebyggande av misstolkning må än
en gång understrykas, att detta resonemang
gäller elitgymnastiken och sålunda
icke den grundläggande pedagogiska
gymnastiken, där väl avvägda lagar måste följas
för att en hållfast grund skall kunna läggas.
Vad kvinnogymnastiken beträffar, tyckes
den ha funnit sin principiella form för den
fristående gymnastiken och mer och mer tagit i
sin tjänst rytm och plastik. Det förefaller
emellertid, som om användningen av musik
vid snart sagt alla övningar motverkat såväl
förmågan av snabb reaktion på en plötslig
impuls — en utomordentligt betydelsefull
förmåga i det praktiska livet — som även i viss
mån det viljemässiga utförandet av en rörelse.
Härvidlag behövs nog en tankeställare.
Likaså på sina håll en varning för att konstra till
balansövningarna på bekostnad av det vackra.
Skönheten som rättesnöre vid bedömande av
rörelser är och förblir nummer ett.
Ett bedömande av vad 1939 års Lingiad
betytt rent gymnastiskt kan knappast göras,
förrän det synnerligen rikhaltiga
studiematerialet kunnat ordnas upp och lärdomarna i
lugn och ro analyseras. Då emellertid detta
material denna gång varit större och mera
mångsidigt än kanske någonsin tillförne, torde
man vara berättigad att räkna med att den
gymnastiska forskningen lika väl som den
praktiska verksamheten i mycket stor
utsträckning blivit berikad genom Lingiaden.
Bertil G:son Uggla.
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
