Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Uppsala domkyrkas restaurering. Ett långt gånget förfall kräver ett omfattande ingripande, av Edvard Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA DOMKYRKA
viss mån alltjämt pågå, dock utan att egentlig
fara synes föreligga. Åtskilligt bör göras för
ökad pålitlighet hos elektriska ledningar m. m.,
varjämte kyrkan måste förses med tidsenliga
eldsläckningsanordningar med hänsyn jämväl
till de särskilda förhållanden, som kunna
uppkomma vid flyganfall under krig. Det vid den
Zettervallska restaureringen införda
värmeledningssystemet synes numera vara förbrukat
och böra ersättas med ett lämpligare. — En del
av domkapitlets berörda underdåniga
framställning 1934 ägnades åt olika frågor om
domkyrkans inredning. En ny, värdig
altarupp-sats vore nödvändig, »helst kanske i samma
pompösa barockstil som Prechts och kongenial
med predikstolens». Bland vidare önskemål
nämndes fasta korstolar i medeltida stil samt
ny bänkinredning med lämplig färgton
ävensom utvidgad orgelläktare med balustrad av
sten eller av trä, hållen i stil med predikstolen.
Huvudorgeln krävde ombyggnad. Några av
sidokapellen, vilka för närvarande ej ha
särskild användning, borde omgestaltas till
bönekapell. — I detta sammanhang må erinras om
några specialfrågor utöver dem, som angivits i
domkapitlets ifrågavarande underdåniga
framställning. Härvidlag är att nämna den redan
vid den Zettervallska restaureringen väckta
men 1939 ännu olösta frågan om en minnesvård
i domkyrkan över fältmarskalken Magnus
Stenbock. Tillika må framhållas, att farhågor
yppat sig beträffande hållbarheten hos
domkyrkans åldriga klockor. — Domkapitlets
framställning i restaureringsfrågan till Kungl. Maj:t
slutade med en hemställan, att Kungl. Maj:t
måtte »förordna en kommission av sakkunniga
samt ställa nödiga medel till dessas förfogande
för att efter nödiga undersökningar och
kostnadsberäkningar framlägga en generalplan till
en ny restaurering — icke till en total
ombyggnad — av Uppsala domkyrka, så att denna
som rikets nationalhelgedom må försättas i ett
folk, rike och kyrka värdigt skick både till sitt
yttre och inre».
Efter utlåtanden från riksantikvarieämbetet
och byggnadsstyrelsen i september 1937 be-
t
Svårt söndersprängd fial (med provisorisk surrning).
Enahanda fialpartier i bakgrunden.
myndigade Kungl. Maj:t den 24 i samma
månad statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för
behandling av den utav domkapitlet väckta
restaureringsfrågan. De i enlighet härmed
tillkallade sakkunniga, vilkas arbete skulle ledas av
chefen för nämnda departement, statsrådet
Engberg, såsom ordförande, blevo ärkebiskop
Erling Eidem, riksantikvarien Sigurd Curman,
professorerna Ragnar Östberg och Gerda
Boe-thius samt byggnadsrådet Ragnar Hjorth. De
sakkunniga antogo den här ovan angivna
ar-betsbeteckningen domkyrkokommittén.
Sekreterare blev kanslirådet E. Söderberg.
Kommittén började omedelbart efter tillsättningen
sitt arbete.
Följande bör tilläggas i fråga om
vittrings-skadorna på domkyrkans murverk m. m. Dessa
skador ha, såsom redan framhållits, varit den
viktigaste anledningen till uppkomsten av
frågan om förnyad restaurering av domkyrkan.
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
