Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Hemslöjd och konsthantverk i Marocko, av Gustaf Bolinder - Motorbränslefrågan i Sverige. Ställningen i början av krisen, av Nils Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBRÄNSLEFRÅGAN
städerna Fez, Meknés och Rabat finnas, som.
jag redan nämnt, museer. I Rabat är detta
installerat i ett gammalt kejserligt palats, en borg,
Oudaia kallad, vars underbara trädgård
om-gives av krenelerade murar, där mängder av
storkar ha sina bon. Rabatmuseets specialitet
är helt naturligt mattorna från staden samt de
hanbels, som gjort Salé känt. Då Rabat ju är
landets administrativa centrum och även bör
vara en central för konsten, har man här
samlat alster från hela Marocko, glaserade och
oglaserade, dekorerade lerkärl, berbervävnader
och mattor, vävnader och broderier i siden,
silke och guld, bokband, smycken, arbeten i
järn och trä m. m. Här har man också början
till en modern marockansk konstslöjdsamling.
De andra museerna äro mer lokalbetonade.
Dar Si Said i Marrakech skall huvudsakligen
representera chleuh-området, d. v. s. Höga
Atlas, medan Meknésmuseet har en deciderat
berbisk karaktär, representerande Mellanatlas’
kulturer. Det är inhyst i Dar Jamaipalatset,
magnifikt som de andra hemmen för samlingar.
Fezmuseet slutligen är inrymt i det furstliga
Bathapalatset med dess trädgård i andalusisk
stil. Det är huvudsakligen ett museum av
stads- (alltså spansk-morisk) karaktär med
dess fajanser, skulpterat och målat trä,
sil-kesbroderier och guldbrokader,
mässingsarbeten och smycken m. m. Gustaf Bolinder.
MOTORBRÄNSLEFRÅGAN
I SVERIGE.
STÄLLNINGEN I BÖRJAN AV KRISEN.
Vårt lands krigsberedskap i fråga om
motorbränslen har sedan några år tillbaka varit
föremål för växande intresse ej minst inom
tekniska kretsar. En exposé över frågans
ställning i slutet av förra året gavs inom Svenska
teknologföreningens avdelning för mekanik,
och till referatet för dessa förhandlingar gjorde
förf. i Teknisk Tidskrift, Automobil- och
motorteknik, den 17 dec. 1938 ett
sammanfattande uttalande av i huvudsak följande
innehåll.
»Vid det snart stundande årsskiftet
avslutas årets statistik över antalet motorfordon i
vårt land. Vi komma då att finna, att detta
undergått en högst betydande ökning, i det
att vi snart hava nått ett antal av ^/t million.^
Detta innebär, att bilen intagit en ytterst
viktig ställning som ett av våra nödvändigaste
trafikmedel, och vad som är ännu viktigare,
ett trafikmedel som ej kan till någon större
del vare sig avvaras eller ersättas av andra.
Kan denna bilpark ej hållas igång, kommer
detta att medföra en så pass betydlig
rubbning av samhällslivet, att dess konsekvenser
svårligen kimna överblickas. För 20 år sedan
hade vi ett betydande hästbestånd som nu
saknas. Vi, likaväl som många andra länder,
stå här inför ett problem av mycket större
betydelse och framförallt av större allvar än
vad som i regel inses eller erkännes.
I runt tal erfordras f. n. i vårt land en
kvantitet flytande bränsle av c:a 1 000 000 ton,
varav c:a hälften som bensin. Vid en
avspärrning måste motsvarande kvantitet framställas
eller finnas lagrad inom landet för att hålla
samfärdseln och industrien igång. Vi hava
därvid att, om avspärrningen är förorsakad av
krig, få räkna med en ökad mängd
motorbränsle för de militära ändamålen men kunna
därvid ej förutsätta att kunna nämnvärt
minska den ’civila’ förbrukningen, ty det
sam-färdsmedel, som ombesörjer livsmedels- och
andra transporter, kan ej sättas ur funktion.
Den erforderliga kvantiteten flytande bränsle
som då erfordras kommer därför att ligga över
den nämnda siffran.
Vad vi i vårt land framförallt hava att lita
^ Häri ej inräknat lättviktsmotorcyklar.
610
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
