- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
612

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Motorbränslefrågan i Sverige. Ställningen i början av krisen, av Nils Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MOTORBRÄNSLEFRÅGAN

användas. Metylalkoholen har dock ett relativt
lågt värmevärde, vilket gör, att de erforderliga
kvantiteterna skulle bli mycket stora. Något
tekniskt hinder för användning av
metylalkohol finns dock ej.

I år ha en hel del provningar igångsatts i
syfte att undersöka möjligheterna för en
förädling av såväl etyl- som metylalkohol till
högvärdiga motorbränslen. Dessa försök äro
dock ej ännu avslutade.

Som flytande ersättningsbränsle kan
slutligen räknas bensol, vilken erhålles som
biprodukt vid gastillverkning ur stenkol.
Värdet av denna tillgång inskränkes dock därav,
att stenkolet självt är en importvara.
Terpentin m. fl. ämnen äro även användbara som
motorbränslen, men någon större betydelse
kunna de dock ej få.

Bland de gasformiga bränslena intages den
viktigaste platsen av generatorgasen, numera
kortare benämnd gengas. Denna framställes i
en gasgenerator, som monteras på vagnen.
I generatorn förbrännes träkol eller ved,
varvid bildas en gas, som till 30 % består av
koloxid, vilken är brärmbar. Försök med
oko-lade bränslen, t. ex. ved, ha hittills givit mindre
goda resultat, enär de tjärprodukter, som
bildas vid destillationen, äro mycket besvärliga
att avlägsna ur gasen.

Vid motordrift med gengas erhålles endast
omkring hälften av den effekt, som vagnen
lämnar vid drift med bensin. Genom
användning av en lämpUg kompressor kan man dock,
som försök utvisat, uppnå samma effekt som
vid bensindrift och därigenom ge vagnen
fullgoda köregenskaper.

Även under normala förhållanden kan
gasdrift vara ekonomiskt fördelaktig, under
förutsättning dels att vagnen tekniskt sett lämpar
sig därför, dels att vagnen arbetar under
lämpliga körförhållanden. De senare innebära dels
lång körsträcka per dag och dels lång
kör-sträcka per år. En överslagsberäkning visar,

att ett antal av 10 000—20 000 av våra
lastvagnar väl lämpar sig för gasdrift även under
normala förhållanden.

Vid den plötsliga övergång till
ersättningsbränsle, som fordras under nuvarande
förhållanden, har ett betydande intresse knutits till
generatorgasen, och för att befordra en snabb
övergång till gasdrift har Kimgl. Maj:t tillsatt
en särskild nämnd, gengasnämnden. Man får
hoppas, att dennas arbete snart skall leda till
ett lyckligt resultat, men härför erfordras en
skarp kontroll över att endast fullgoda
anläggningar komma i marknaden samt att det
arbete, som nedlägges på montering och
skötsel av aggregaten, blir äv god kvalitet.

När man bedömer de åtgärder, som böra
vidtagas för lösning av Sveriges
motorbränsle-fråga, måste man räkna med både en forcerad
sprittillverkning och en övergång till
gengasdrift. Den första utvägen är den ur alla
syn-pimkter enklaste, och man måste därför
beklaga, att den politik, som under senare år
drivits i spritfrågan, fått en ur
motorbränslefrågans synpunkt så negativ inriktning. Hade
så ej varit fallet, skulle situationen nu
säkerligen tett sig åtskilligt ljusare.

För några år sedan diskuterades
möjligheten av bensinframstälLning på syntetisk väg
ur inhemska råvaror. En kalkyl visade, att de
för ändamålet erforderliga
anläggningskostnaderna skulle ha kommit i storleksordningen
500—1 000 mill. kr., vilket ansågs oöverkomligt
för vårt land. Jämför man dock denna siffra
med bensinimporten, skall man finna, att
denna jämförelsevis kolossala summa endast
innebär ett anläggningskapital, motsvarande
1 krona per liter bensin, som förbrukas under
ett år. Om man betänker de skador, som de
gångna veckornas trafikinskränkningar
åsamkat vårt land, kanske man får anse, att
näringslivets vidmakthållande varit värt detta
offer, om det bringats i tid.

Nils Gustafsson.

612

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free