Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Var låg Nestors kungastad? Ett palats funnet vid det messenska Pylos, av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NESTORS PYLOS
En av de lertavlor med inskrifter, som påträffats i »Nestors palats:
bl. a. forntidens främste geograf, Strabon,
återfinna Nestors Pylos i det trifyliska Pylos, och
denna mening har återupptagits av moderna
forskare. Victor Bérard understödde den med
skäl, hämtade ur Odysséens uppgifter om
Tele-machos’ resa, då han gav sig ut för att
inhämta underrättelser om sin bortavarande
fader. Telemachos seglar på en enda natt från
Ithaka till Pylos. För antik sjöfart är
avståndet för långt, om Homeros menar det
messen-ska Pylos; det passar vida bättre för det
trifyliska. Från Pylos färdas Telemachos i vagn till
Sparta. Vägen från det messenska Pylos till
Sparta går över Taygetos’ höga berg, över
vilka det ännu i dag icke finnes någon för
vagn farbar väg. Från det trifyliska Pylos är
däremot en vagnfärd till Sparta genom södra
Arkadien tänkbar. I Iliaden berättar Nestor
om sina strider med epéernas folk, som bodde
i Elis på andra sidan floden Alfeios;
mellan-havandena med detta grannfolk passa mycket
bättre för det närbelägna trifyUska än för det
avlägsna messenska Pylos.
Dessa argument ha sedermera återupptagits
av den frejdade arkeologen Dörpfeld och
stärkts med arkeologiska skäl. Nära kusten.
ungefär en halv mil
nordväst om Lepreon och föga
längre från Samikon, där ett
Poseidontempel var beläget,
vilket enligt Strabon var den
plats, där Nestor offrade åt
Poseidon vid Telemachos’
ankomst, upptäckte Dörpfeld
på en liten kulle vid den
moderna byn Kakovatos
rester av två kupolgravar och
ett palats från mykensk tid.
Allt var mycket starkt
förstört, men särskilt den ena
kupolgraven hade varit
mycket ansenhg, och föremål och
fragment, som plundrare och
förstöring lämnat kvar, visade, att den en
gång varit mycket rik. Denna ort hade varit
ett ansenligt furstesäte i mykensk tid, och
Dörpfeld var säker på att han fxmnit Nestors
Pylos, en mening, som blivit ganska allmänt
antagen. Dock saknades icke tvivlare, som
förordade det messenska Pylos.
Nu torde de få luft under vingarna. Det
berättas om högst märkliga upptäckter i det
messenska Pylos av den norskfödde
arkeologen C. W. Blegen, professor i Cincinnati. Blegen
är en mycket framstående forskare, som gjort
stora insatser i utforskandet av Greklands
förhistoriska kultur. Framför allt är han en
skicklig och framgångsrik fältarkeolog. Han
har företagit grävningar, som medfört talrika
fynd, vid Heratemplet i Argolis, där en
mykensk stad en gång legat, och han har under
de senare åren lett ef ter grävningar i Tröjas
klassiska ruinkulle, vilka lämnat mycket
viktiga resultat. Det har visat sig, att av de
städer, som här under århimdradenas lopp byggts
ovanpå varandra, den sjätte räknat nedifrån,
vilken brukar betraktas som det homeriska
Tröja, därför att den tillhör den mykenska
tiden, är åtskilligt äldre, än man hittills menat.
614
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
