Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Var låg Nestors kungastad? Ett palats funnet vid det messenska Pylos, av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NESTORS PYLOS
Docenten N. Åbergs stort anlagda försök till
neddatering av typologiska skäl blev vederlagt,
innan trycksvärtan hunnit torka. Denna sjätte
stad har icke förstörts av fiender utan av en
jordbävning. Den därpå följande staden, av
arkeologerna betecknad som VII a, är det
ho-meriska Tröja. Samma kultur råder i denna
som i den sjätte staden, den tillhör den
my-kenska tiden, den har blivit intagen av
fiender, plundrad och bränd. Det kan tilläggas,
att en ung svensk deltagit i dessa grävningar
som zoologisk expert. Hans resultat äro
viktiga även ur historisk synpunkt. Det visar sig
bl. a., att hästen icke kommit till Tröja
förrän under den sjätte stadens tid, d. v. s. tidigast
omkring mitten av det andra årtusendet f. Kr.
Faunans sammansättning är lika karakteristisk
för de olika perioderna i stadens tillvaro som
de arkeologiska fynden.
Vi återvända till det messenska Pylos och
de uppseendeväckande resultaten av Blegens
provgrävningar. Han har påträffat ytterligare
en kupolgrav utom de båda förut nämnda och
ett palats, vars yttermurar omsluta den
ansenliga ytan av 160 m i längd och 70 m i bredd.
Det har omsorgsfullt utförda golv av
stenplat-tor, på vilka spår av de kolonner, som
uppburit taket, synas; de voro som vanligt av trä.
Mängder av vasskärvor ge en säker ledning
för bestämmandet av palatsets ålder. Efter allt
att döma tillhöra de samma tid som de vaser,
vilka påträffats i de närbelägna kupolgravarna
och i kupolgravarna vid det trifyliska Pylos.
Viktigast är emellertid fyndet av
himdra-tals lertavlor med inskrifter, vilka
påträffades på ett slags bänk i ett mindre rum.
Detta fynd är verkligt uppseendeväckande,
ty dittills var ingen enda lertavla med
inskrift känd från Greklands fastland,
medan de fiumits massvis på Kreta,
särskilt i dess förhistoriska huvudstad, Knossos.
Skriften på dessa tavlor har man trots alla
ansträngningar icke lyckats tyda; säkerligen
Kvaderstensmur från »Nestors palats».
äro de avfattade på det försvunna språk, som
talades i Grekland före grekemas invandring
och endast lämnat spår efter sig i ortnamn och
några i grekiskan upptagna lånord. Det finns
ej stor utsikt, att gåtan skall kunna lösas, men
förlusten är kanske ej så stor, som man skulle
tro. Efter allt att döma innehålla dessa tavlor
icke historiska urkunder och dylikt utan
inventarieförteckningar och räkenskaper;
siffer-beteckningar, tillhörande ett decimalsystem,
och även bråktecken återkomma ofta. Fyndet
av så många lertavlor med inskrift i Grekland,
där dylika förut fullständigt saknats, är
förvånande, och man kan undra om de ej
tillsammans med annat krigsbyte hemförts från
Ejiossos. Därför talar kanske, att skriften är
av den typ, som Knossos’ upptäckare, sir
Arthur Evans, kallar »lineär B», vilken endast
förekommer i Knossos vuider dess sista
blomst-ringstid ungefär 1500—1400 f. Kr.
Liksom i andra mykenska palats har man
också fimnit rester av fresker. Dessa voro
målade på väggamas kalkrappning; denna har
fallit av i större och mindre bitar, så att dylika
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
