Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Gotland - en svensk utpost, av Gunnar Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND
Bild 3. »Gräupacken.» Teckning av P. A. Säve. Interiör av en vardagsstuga med gräupacken inskjuten i den
stora »liggspisen». I fönstersmygen stensäten.
flutna, men bortsett från att ön oupplösligt vuxit
sig in i vår tanke som svenskt riksland, har
ön i även försvarspolitiskt hänseende blivit oss
omistlig, och i den dagspolitiska situationen
framstår Gotlands värde för den svenska
kronan klarare än någonsin.
Så har dock icke alltid varit förhållandet. Då
ön efter att ha förlorat sin självständighet och
efter att ha utarmats av att ha varit stridiga
makters lekboll i århundraden slutligt ställes
under svensk styrelse, blir den länge en halvt
främmande beståndsdel av riket. Orsakerna
härtill äro många och ännu ej till fyllest
studerade. En av de betydelsefullare är väl
gu-tamas självständighetskänsla och efter svensk
måttstock egenartade kultur. Som dansk
provins synes ön dessutom haft en betydligt friare
ställning, och den danska mentaliteten stod
säkerligen den gutniska närmare. En viss grad
av försumlighet tillsammans med en
exploateringssträvan måste nog tillvitas den tidigare
svenska styrelsen, om än undantag får göras för
mången lysande styresman och ståthållare, som
med uppriktighet vinnlade sig om öns
förkovran.
1700-talets lärda strävanden i »hushållning-
en», främst i jordbruksnäringens höjande,
medförde också snart betydliga ekonomiska
framsteg för Gotland. Det är betecknande, att
landets första hushållningssällskap bildades 1791
just på Gotland. Men uppsvingen avbrytas
ideligen av de utarmande krigen, och icke
obetydliga utvandringar av gotländska sjömän
förekomma.
1800-talets perioder av högkonjunktur höjde
ånyo välståndet hos öns allmoge, och särskilt
synas 1830—40-talen varit klara
uppgångsperioder, att döma av de betydande nybyggnader,
som då ägde rum i gårdarna. Huvudparten av
de storstilade och i gedigen enkelhet uppförda
bostadshusen i sten, som nu ge de gotländska
bondgårdarna deras särskilda prägel,
härstammar just från denna tid. 1860—70-talen ge rum
för ytterligare modernisering och
ombyggnadsverksamhet i gårdarna, då nyklassicismens sena
efterklang ger sin prägel åt bostadshusen och
ladugårdshusen byggas stora och rymliga som
en följd av de första moderna
åkerbruksmaskinernas intåg och den begynnande
rationaliseringen av husdjursaveln. Epoken avlöses så av
traditionskulturens allt snabbare fortlöpande
förintelse i samband med det intensifierade
749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
