Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Nobelprisen - Nobelpriset i fysik, av Sven Benner - Nobelpriset i litteratur, av Henning Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBELPRIS
ningens period, så uppträder på liknande sätt
som förut beskrivits en addition av alla de
energitillskott, som ionerna få varje gång de
passera från den ena elektroden till den andra.
På så sätt ha partikelenergier, motsvarande 15
—20 millioner volt, uppnåtts. Se även artikel
av M. Siegbahn i häfte 8, 1939, sid. 575 och
bild 6, där en svensk cyklotronanläggning
beskrives.
Med hjälp av cyklotroner ha ett stort antal
olika kärnreaktioner kunnat åstadkommas och
vår kunskap om materiens byggnad kunnat
avsevärt utvidgas. Därjämte ha Lawrences
arbeten fått betydelse för biologien genom att
möjliggöra dels en vidsträcktare tillämpning av
indikatormetoden (se häfte 3, 1938, sid. 218),
dels studiet av neutronstrålningens biologiska
verkningar. Även för medicinen synes
cyklo-tronen bli av betydelse. Från Amerika ha
nyligen rapporterats framgångsrika försök att
behandla en blodsjukdom, som beror på
funktionsrubbningar hos de blodbildande organen
i benmärgen. Härvid insprutas en lösning av
ett i cyklotronen framställt radioaktivt ämne
med sådana kemiska egenskaper, att det samlar
sig just i benmärgen och där verkar genom sin
strålning. Sven Benner.
NOBELPRISET I LITTERATUR.
Första gången ett Nobelpris tillföll Finland,
skedde detta i en stund, då landet mer än
någonsin kände behov av uppmuntran och stöd.
Men säkerligen har ingen i Finland uppfattat
valet av Frans Eemil Sillanpää till
1939 års Nobelpristagare i litteratur blott som
ett utslag av välvilja mot det folk han tillhör.
Att han som skapande diktare är värdig den
höga utmärkelsen och att han personligen gjort
sig förtjänt av den framstår klart för envar
såväl inom det finska som inom det svenska
språklägret. Glädjen över Svenska akademiens
val synes ha varit uppriktig och allmän både i
Finland och i Sverige.
X
F. E. Sillanpää.
F. E. Sillanpää tillhör såväl på fädernet som
på mödernet gamla allmogesläkter. En ung
finsk forskare, T. Vaaskivi, utgav år 1937 en
biografi över diktaren och berättar där, att
fädernesläkten kan följas tillbaka till år 1702,
då en förfader blev hemmansägare i Kauvatsa
i Kumo älvdal, en av Finlands äldsta
kultur-och odlingsbygder. Här stannade släkten i över
150 år och arbetade sig upp till välstånd. Detta
välstånd var dock redan förbi på Sillanpääs
farfars tid, hans far sökte sig bort för att tjäna
dräng och kom från den breda, odlade älvdalen
till det längre mot nordöst belägna Tavastkyro
med dess småkuperade, skogrika insjölandskap.
Drängen Frans Henrik Koskinen (= Forsman),
som han då hette, blev sin egen, byggde sig en
stuga vid bron över en kvarnbäck, gifte sig och
fick namnet Sillanpää efter stugan vid bron
(sillanpää = broända).
Hans hustru, som var tre år äldre än han
själv, var av tavastländsk bondesläkt. Medan
mannens läggning var nykter, kritisk och rätt
passiv, var hustrun en emotionell natur med
777
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
