- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
787

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tecknad film. Från ritbordet till celluloidremsan, av Gösta Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TECKNAD FILM

hovsmän förekommo betydligt längre ned på
listan och i anspråkslösare versaler. Denna film
visade också hur svårt det är för producenterna
av tecknad film att erhålla verkligt fullgoda
tecknare. Nu hade de bästa i studion satts till
arbetet med dvärgarna och djuren, medan de
mindre goda fingo ägna sig åt t. ex. Snövit
och prinsen. Medan dvärgarna voro
fantasifulla, originella och frodiga, verkligt
praktfulla sagofigurer, framställdes Snövit själv
enligt bästa uråldriga och banala
sagoboksschablon. Där dvärgarna voro levande, roliga
och mänskliga, var Snövit på sin höjd nätt och
betydelselös. Det man minns av filmen så här
efteråt är ju också dvärgarna — och främst
naturligtvis den geniale Toker!

»Snövit och de sju dvärgarna» var den första
tecknade långfilmen och ett lysande prov på
den tecknade filmens höga standard numera.
Här löpte allting snabbt och smidigt, rörelserna
voro mjuka och rytmiska. Av den gamla
kantigheten och hackigheten från den tecknade
filmens barndom fanns ingenting kvar.

Den tecknade filmen började inte i denna
förnäma form. Många minnas kanske ännu de
första »bläckhornsfantasierna» under den tidiga
stumfilmen. En artist satt vid sitt bord och
råkade spilla ut sitt bläckhorn, bläcket rann ut,
och de underligaste figurer togo form och blevo
levande mitt i den fotograferade, realistiska
interiören. Eller han ritade på sitt papper en liten
figur, en katt kanske, gjorde några magiska
rörelser, katten fick liv och gjorde som Katten
Felix sin entré i filmens värld.

I dessa första tecknade filmer spelade
upprepningen en framträdande roll. För att slippa
ständigt rita nya teckningar för utvecklingen av
ett händelseförlopp lät man så snart det var
möjligt händelserna löpa efter varandra i gamla
spår. Ett tåg, som gick, var sig ständigt likt,
och en hel mängd rörelser hos
huvudpersonerna blevo i betänklig grad automatiska.
Det hela gick emellertid fort undan, och den

Bild 3. Ur en av de första amerikanska
Katten-Felix-filmerna (omkring 1921).

tecknade filmen var den gången en nyhet med
inte så litet av kuriositetens skimmer kring sig.
Ingen fäste sig därför vid sådana bagateller.

Egentligen levde den tecknade filmen i
skymundan under hela stumfilmstiden. Den kom
med olika effekter, men den lyckades aldrig på
fullt allvar hävda sig självständigt. Den sågs
fortfarande över axeln och likställdes med de
enklare farser, i vilka pajkastning, trillande i
springbrunnar, sparkande i stjärtar eller
flirtande med barnjungfrur ingingo som
konstnärligt bärande element.

Det var ljudfilmen, som gav den tecknade
filmen dess stora chans. Den tog den och blev
berömd på den. När ljudfilmen först kom.

Bild 4. Ur en italiensk tecknad film om Pinocchios
äventyr (1935). Walt Disney gör för närvarande en
tecknad långfilm över samma ämne.

787

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free