Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 11. December 1939
- Tecknad film. Från ritbordet till celluloidremsan, av Gösta Werner
- Tidningarna i biblioteken. De moderna bibliotekens svåraste problem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid tyvärr knappast förhoppningarna, varför
filmen icke fick någon efterföljare i samma
genre. Den tecknade filmen kräver en så
dyrbar inspelningsorganisation, att det fordras en
världsmarknad för att göra den ekonomiskt
lönande.
Gösta Werner.
TIDNINGARNA I
BIBLIOTEKEN.
DE MODERNA BIBLIOTEKENS SVÅRASTE
PROBLEM.
Vår tid kan med fullaste rätt kallas
tidningarnas århundrade. På grund av en mängd
tekniska framsteg — snällpressen, sättmaskinen,
stereotypien, det billiga, trähaltiga papperet,
fulländningen av kommunikationsmedlen,
telegraf och telefon — ha tidningarna nu nått en
utveckling, som måste synas enorm, om man
jämför de nuvarande förhållandena med dem
för mindre än ett hundra år sedan. Då — ett
enkelt fyrasidigt tidningsnummer med en
upplaga på några få tusen exemplar, nu — t. ex.
en modem amerikansk tidning på över hundra
sidor och med en upplaga på millioner exemplar.
Genom förbättrade
nyhetsförmedlingsmetoder och genom, åtminstone i de demokratiska
länderna, en friare tidningslagstiftning har
tidningarnas betydelse ökats ofantligt, icke blott
såsom opinionsbildande organ utan även såsom
urkundsmaterial för den historiske forskaren.
Härtill kommer även, att tidningarna mer och
mer slå under sig andra områden än den rena
nyhetsförmedlingen, vilka tidigare tillhörde
tidskrifterna eller böckerna. Det finns numera
knappt någon sida av samhällslivet, som icke
har sin återspegling i tidningarnas spalter. Allt
detta bidrager till att ge tidningarna ett värde
icke blott för stunden utan även för framtiden.
Även de äldre tidningarna innehålla emellertid
mycket värdefullt, särskilt kulturhistoriskt
och personhistoriskt material, som det är svårt,
och ibland omöjligt, att finna annorstädes.
Även tidningarna själva ha under den senare
tiden blivit föremål för en ivrig
forskningsverksamhet, särskilt i Tyskland. Vid många
tyska universitet är »Zeitungswissenschaft»
numera en självständig disciplin, som bedrives
i särskilda institut (det tidigaste 1897 i
Heidelberg). Viktigast är institutet vid Berlins
universitet (grundat 1924), varifrån flera
betydande arbeten utgått. Även vid universitetet
i Paris finns sedan 1937 ett Institut de science
de la presse.
Vetenskapen har alltså ett starkt behov av
omfattande tidningssamlingar. Det är
emellertid ytterst få bibliotek, som äro i stånd att
tillfredsställa ett dylikt behov. Tidningarna
tillhörde tidigare icke bibliotekens samlingsobjekt.
De voro ephemerides non litterariæ och därmed
icke värda att bevaras. Endast de stora
nationalbiblioteken kunde, genom de obligatoriska
leveranserna från boktryckare eller förläggare,
sammanbringa mera omfattande
tidningssamlingar. I länder med lång, oavbruten period av
leveransplikt, som t. ex. England, Sverige,
Danmark och i vissa hänseenden Frankrike, finnas
de bästa och fullständigaste samlingarna av
den nationella tidningsproduktionen. I
Tyskland däremot, där bestämmelserna om
tryckleverans varit mycket varierande i olika stater,
uppvisa bibliotekens bestånd, även när det
gäller betydande tidningar, för äldre
perioder svåra luckor. Den av Berlins
tidningsforskningsinstitut 1933 utgivna samkatalogen
över tidningsbestånden i över 350 tyska
bibliotek lämnar i detta hänseende mycket
intressanta uppgifter.
Även i bästa fall förete tidningsbestånden
emellertid med nödvändighet mer eller mindre
betydande luckor, och dessa äro mycket svåra
att fylla. Ett felande nummer kan redan efter
en mycket kort tid vara omöjligt att anskaffa.
Den reservfond de offentliga biblioteken ha i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0835.html
