Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 / 792 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Tidningarna i biblioteken. De moderna bibliotekens svåraste problem, av Carl Björkbom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

privata specialsamlingar, vilka förr eller senare
direkt eller indirekt hamna i biblioteken, finnes
icke i detta fall. Av flera skäl äro ju
tidningarna mindre lämpliga föremål för
privatpersoners samlariver.

Bild 1. Bibliothèque Nationales tidningsdepå i Versailles.

Om alltså redan själva grundandet och
uppehållandet av tidningssamlingarna erbjuda
svårigheter för biblioteken, utgöra bevarandet och
magasinerandet av samlingarna ett av deras
svåraste problem. Med de ständigt växande
bokmassorna är utrymmesfrågan ständigt lika
brännande för biblioteken, och tidningarna hota
redan nu att överskrida alla gränser.

I Kungliga Biblioteket äro de svenska
tidningarna förvarade i källare, som sträcka sig
praktiskt taget under hela huset. Dessutom
finnes under vardera flygeln ytterligare en
undre källare. Dessa utrymmen äro redan nu
så gott som helt fyllda. Någon bestämd uppgift
om den årliga accessionen av svenska tidningar,
räknad i volym, finnes icke, men man får
dock ett begrepp om dess storlek genom
uppgifterna i årsberättelserna, att t. ex. år 1938 430
hela årgångar inkommo i biblioteket. Av
dessa utgöras de stora Stockholmstidningarna
av sex c:a 1 dm tjocka band. På grund av sin
tyngd måste tidningarna förvaras liggande på
hyllor och icke stående, en ur ren
utrymmessynpunkt opraktisk anordning.

Dylika förhållanden äro naturligtvis i
längden ohållbara. Eftersom biblioteken i
allmänhet måste vara relativt centralt belägna,
finnas icke alltid möjligheter för obegränsad
tillbyggnad. Man har därför på flera ställen
varit nödsakad att utanför själva biblioteket
uppföra särskilda tidningsmagasin. Redan 1905
uppförde British Museum en dylik byggnad
i Hendon, nordväst om London, c:a 12 km
från biblioteket. Till detta magasin
överflyttades ursprungligen de engelska
landsortstidningarna. 1932 gjordes en tillbyggnad,
varigenom resten av tidningsbeståndet kunde
avlastas från biblioteket. Dessutom anordnades
även en läsesal i samband med tidningsdepån.
Fortfarande kunna emellertid tidningarna
begagnas även i huvudbiblioteket.

En liknande anordning har gjorts av
Bibliothèque Nationale i Paris. 1934 invigdes dess
tidningsdepå i Versailles (bild 1), dit samtliga
bibliotekets tidningar, tillsammans 13 000
hyllmeter, överfördes. Tidningarna begagnas i
huvudbiblioteket.

Även här i Sverige har denna utväg
begagnats. Uppsala universitetsbibliotek har sålunda
stora delar av sitt tidningsbestånd förlagt till
slottet.

Utrymmesfrågan är emellertid icke det enda
av de problem tidningarna förorsaka
biblioteken. Mer än de flesta andra tryckalster måste
tidningarna skyddas för att kunna bevaras för
en framtida forskning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>