- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 16. Nordlands amt /
157

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1ste Led er stokkr m., som her enten kan have været Navn paa det
indenfor Gaarden liggende Fjeld eller maaske snarere sigter til selve den
lange og smale Vik i Analogi med, at Stokken bruges som Navn paa
retløbende Sund (Indl. S. 79).

23. Sjonøen. Udt. sjṓ`nøia. — Siøne NRJ. III 170. Siundøe
1567. Sion Øn 1661. Sionøen 1723.

Egentlig Navn paa Øen. Denne ligger udenfor det nordlige Indløb til
Fjorden Sjona, og 1ste Led maa være Fjordens Navn. Se Nesne GN. 40.

24. Sundet. Kaldes lú`rísúᶇᶇe. — Swnde NRJ. III 170.
Sunde 1567. Sundt 1610. 1614. Sunnd 1661. Sund 1723.

Ligger ved Sundet mellem Lurø og Stigen og har Navn efter dette.

25. Klippingvaag. Udt. kłí`ppenvåg [til mig opgivet
kłĕ`ppenvåg]. — Klippinuog, Klippingeuog 1567. Klipinguog 1610. Klippinguog
1614. Klippeluog (!) 1661. Nedre og Øfre Klippingvog 1723.

Samme 1ste Led har man vel i Klippingdalen i Mo Br. Det staar maaske
i Forbindelse med kleppr m., Fjeldknat. I Gaardenes Omgivelse er der en
hel Del større og mindre, isolerede Fjeldknatter.

25, 3. Kokviken. Udt. kă̊`kkvíᶄa.

26. Silen. Udt. sí´la [Dat. síl’n]. — Sillenn 1567. Sillen
1610. 1614. Sillenn 1661. Sillen 1723.

Gaarden ligger ved en Aa, som kommer fra Silavandet og falder ud i
Silavaagen. Vaagen skal ogsaa kaldes Sila. Navnet er sandsynlig egentlig
Elvenavn, jfr. Silaaen i Mo. Hænger maaske sammen med Sil m., en Fiskeart,
ogsaa brugt om Fiskeyngel. Se Elven. S. 211 og 332.

27. Bogen. Udt bó´jen. — Boyenn 1661. Bojen 1723.

Af bugr m., Bøining, Bugt (Indl. S. 46). Navnet maa her sigte til den
Bøining, som den nordre Strand af Silavaagen gjør ved Gaarden.

28. Røitvik. Udt. røi`tvíᶄa. — Røruig(!) 1610. 1614.
Røttuighen 1661. Røtvigen 1723.

Sandsynlig opr. *Reitavík, af reitr m., afgrændset Flade, Rude,
dyrket Jordflek. Jfr. Røitvold Bindalen GN. 19.

29. Selnes. Udt. sæ̆`lnĕ́s. — Selnes 1567. 1610. Sellnes
1614. 1661. Selness 1723.

1ste Led er sandsynlig Trænavnet selja.

30. Haugland. Udt. hau`glaᶇᶇ. — Houland, Hougelannd 1567.
Houlland 1610. Houland, Hogland, Holand 1614. Houland 1661.
Hougland 1723.

*Haugland, af haugr m., Haug, Forhøining (Indl. S. 53). Gaardene
ligger paa en aflang Høide ved Stranden.

31. Aas. Udt. ås. — Aass, Aaess 1567. Aas 1610. 1614.
Aaeß 1661. Aass 1723.

Har Navn af en bag Gaarden liggende Aas, som nu igjen efter Gaarden
har faaet Navnet Aasaasen. Jfr. flg. GN.

32. Vatnet. Kaldes va´ssvattne. — Wattne 1567. Vatenn
1610. Vatne, Flodsvatne 1614. Wattne 1661. Watne 1723.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:36:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/16/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free