- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 3. Hedemarkens amt /
70

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

HEDEMARKEN

208. Hangenliolen. Udt. hangnól’n. — Hanngendehoell St.
126. Hangendehoell 1593. 1604-Va. Hangenhoell 1669.
Hangen-Hoelen 1723.

* H angan d a h ó 11, sms. af Participiet hangandi, hængende, og h ó 11
(Indl. S. 56). Iste Led er her utvivlsomt Elve- eller Fossenavn. Der
forekommer ikke sjelden Elvenavne og Fossenavne i Participform. Som Exempler
kunne anføres de endnu brugte Elvenavne Hyggjande og Verpande i 0 Slidre,
Eisand i Seljord og i Borgund i Sogu, Rjoande i Flaam S. i Aurland, Rjukand
(bekjendt Fossenavn paa fl. St.), Skjenand (Skinandi) i Rauland, Svelgjande
(Fos mellem Voss og Graven), Dynjandi (Bd. I S 150), Fallandi (Bd. II
S. 124), Gefandi (se GN. 255 nedenfor), Hqggvandi (forudsættes i
Hoggan-vik i Vikedal og i Halsaa), Migandi (Bd. II S. 79). Navnet Hangandi
maa her tilhøre en Bæk, som styrter ud over en bråt Fjeldside, eller en Fos
i Bækken. Man har det formodentlig ogsaa i Gaardnavnet Hanganvik i Saude
i Ryfylke; jfr. Fossenavnet Hængefos, der findes i Norge (ved Tronstad i
Røken) og paa Island (Hengifoss, Kålund Hist. topogr. Beskr. II 224).

208, 8. Soput. Udt. só"pútt.

«Imperativnavn», se Indl. S. 19.

208,5. Ro-Indgjerdingen. Udt. rö’innjcelinga.

Iste Led det i Indl. S. 69 under rå omtalte ró f. eller mulig rug r m.,
Rug, der som Iste Led i Navne ofte nu udtales Ro- (se f. Ex. Bd. II S. 45).

208. 10. Skarpnor. Udt. shdrpnol.

Sikkert nyere Navn, af uvis Betydning; forekommer ogsaa i Romedal
(GN. 100,3) og, i Formen Skarpno, et Par Gange i Smaalenene (Bd. I
S. 118).

209. Spikdalen. Udt. sptdalen. — i Spikkædale DN. I 123,
1313. i Spikkædali DN. III 169, 1337. i litlæ Spikkædali DN. XIII
12, 1340. i Spickædale DN. III 186, 1342. i Spikkædale, Spikædale
DN. III 191, 1344. i Spikkædalle DN. V 133, 1344. i Spickadale,
Spickadall DN. V 137, 1345. Spiggedall 1593. Spigedall
1604.Va-Spigedallen 1669. Spigedalen 1723.

I adskillige norske Stedsnavne Andes som Iste Led en Stamme Spikk-,
saaledes i Spikset, GN. 81 i S. Odalen (i Spikka r sætrom DN. XIII 67,
1422), Spikkeland i Finsland og i Kvinesdal, Spikkerud, GN. 52 i Vang,
Spikkestad i Røken, Spekkebu i Aremark (Bd. I S. 190). I nogle Tilfælde,
saaledes i Odalen, har dette Led sikkert været Elvenavn ; her synes det efter
Omgivelsernes Beskaffenhed ikke let at Ande Anledning til saadan
Forklaring. — Iste Led er paafaldende stærkt afslidt i Udtalen.

209.2. Ødegaarden. Udt. ø’galen.

209.3. Hagelund. Sagdes kaldet liagastúa.

210. Hovde. Udt. havde. — Hoffde St. 125. Houffde 1616.
Hoffde 1669. Hofde 1723.Vå.

* Hqföi m., der, som bemærket i Indl. S. 58 under hcjfuð, bruges om
fremspringende, noget svære Fjeldpynter.

211. Haug. Udt. hau. — Houg 1723.Vi-

* Haugr m. (Indl. S. 53).

212. Præstsæteren. Udt. pr&ssætra. — Prestesetter St. 125.
1616. Prestsetter 1669. Præstsæter 1723.Vi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/3/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free