- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 4:1 Kristians amt /
149

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8. RINGEBU

149

106. 107. Myre ovre og nedre. Udt. mtfre. — Myre 1520.
Mi ore 1578. Myrre 1594. Mhyrre 1604. Vi- Myre (2 Gaarde) 1668.
(2 Gaarde) 1723".

* M ý r a r, Flt. af m ý r r f„ Myr.

106, 2. Sagstuen. Udt. sagstugua.

106,3. Sveen. Udt. sve’a.

107,2. Hagen. Udt. ha gan.

108. 109. Berge søndre og nordre. Udt. lærje. ■— paa
Berge 1520. Berg OE. 119. Berge 1594. Bereh, Bierge 1604.Vi,V2.
Berge (2 Gaarde) 1668. (2 Gaarde) 1723.

* Berg n. (Indl. S. 43), i Dativform.

110. Mælum. Udt. mcélómm. — Mellum 1578. 1594.
1604.Vi-(2 Gaarde) 1668. (1 Gaard) 1723.

* Meðaleimr, sms. med heimr, Mellemgaarden.

110,2. Bordalen. Udt. dø’r dalen.

Er en Sæter. Af Elvenavnet Døra, der findes paa to Steder i
Gudbrandsdalen (udt. med Tostavelsestone), og hvortil Antydninger forekomme
paa fl. St. Det kan forklares af dyrr f. pl. (Gen. dura), Døraabning; dog
hør mærkes den i nogle Stedsnavne foreliggende, dunkle Stamme d o ð r-,
hvorom er talt Bd. III S. 98.

111. 112. Strande søndre og nordre. Udt. strdnne. — a
Strondu DN. III 166, 1336. Strande 1520. (nordre) DN. V 839, 1550.
Strand OE. 119. OC. 8. Strannde 1578. 1594. Strande
1604.Vi,Vi-(2 Gaarde) 1668. (2 Gaarde) 1723.

Hvis Formen fra 1336 er paalidelig, hvorpaa et Par af Formerne fra
16de Aarh. tyde, have vi her et af de sjeldne Tilfælde, hvori den nuv.
Udtaleform af et Gaardnavn er udgaaet fra et Hunkjønsord [i Dativ] i ubestemt
Form (jfr. Indl. S. 16).

113. Aanstad. Udt. annsta. — Arnestadhe DN. IX 374, 1489.
Anestad DN. VIII 447, 1497. Andstad 1668. Var 1723 Underbrug
til GN. 114.

* Arnastaðir, af Mandsnavnet Arni, eller mulig Arnarstaöir,
af Qrn.

114. Elvestad. Udt. æ’lsta. — af Æluistadom AB. 106.
Alvestad DN. VIII 447, 1497. Elffuestadt 1578. Elstadt 1604.Vs.
Elffue-stad 1668. Elvestad med Andstad 1723.

De to ældste Former tyde bestemt paa, at Navnet har lydt Al
visst a Ö i r, af Mandsnavnet A1 v i r (oftere Q1 v i r).

115. 116. Rottaas nedre og øvre. Udt. rattas. — i Rotasom
DN. V 59, 1319. a Rottasum DN. III 625, 1462. i Rathasom DN.
IX 374, 1489. Rodooss 1520. Rottaaß St. 143 b. Rottaß 1578.
Raattaas 1594. Raataas 1604.Vi,Vi- Rottaas (2 Gaarde) 1668.
Raat-aas (2 Gaarde) 1723.

R ottás ar, Flt. Det samme Navn tindes i Ting vold og i ældre
Jordebøger fra Holandet i Guldalen og fra Bø i Vesteraalen. Sandsynlig
beslægtede Navne er Rott, 0 i Haaland ved Stavanger (i Sverres Saga Kap. 100,
Fornm. s. VIII 257, skr. Hrott), Rottuliolar paa Voss (BK. 76 b), Rottøen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/4-1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free