- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 4:2 Kristians amt /
230

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

KRISTIA.NS AMT

50. 17. Snuggen. Udt. snu’ggen, Dat. -gé.

Snugg m. anføres af Ross bl. a. i Betydning: koldt, lidt fugtigt
Luftdrag. Navnet maaske givet efter saadant lokalt Forhold. Ordet har dog
ogsaa Betydningen: Hastighed, Iver, Travlhed, der maaske ogsaa kunde komme
i Betragtning. Det maatte vel isaafald her være et Persontilnavn. Jfr. Vardal
GN. 32.

50,18. Braatesæteren og Fossehaugen. Udt. Irøtasætré.
føssehaugen.

51. Langedrag. Udt. langedrag.

Vel af drag n. i Betydning: Sted, over hvilket noget slæbes. Langedrag
anføres forresten af Ross som Navn paa en Plante (asperugo procumbens,
eller en lycopodium ?).

52. Steinsæteren. Udt. stei’nsætré. — Steenset 1667. 1723.78.

Af Mandsnavnet Stein (S t e i n n).

52. 1. Lindokken og Grrosveen. Udt. ItndåkM. gró’svéé.

’) Af Plantenavnet lin n., Lin, og dokk f. (Indl. S. 48). 2) Af
Kvindenavnet Gro, eller maaske af Grov f., hvorom se GN. 29,1.

52.4. Liabæklien. Udt. liabælcJäié.

53. Olmlius. Udt. ø’lmhüs. — Ollumhuus med Sølliesetter
1667. Olmhuus 1723.1/i.

Anført i Saml. af Elvenavne, men med den Bemærkning, at der intet
Vandløb er synligt paa Amtskartet. Ølma Andes som Elvenavn i Grytten
og i Opdal. S. B. antager, at Navnets opr. Form er Qlmóðshús(ar), hvi»
lste Led er Mandsnavnet Qlmóðr, der findes brugt i Norge i MA. og i
Aasens Navnebog anføres som endnu brugt i Hardanger. Genitivens - s maa
da være forsvundet ved Dissimilation; et sikkert Exempel herpaa i
Sammensætning med h ú s haves i Kjelhus, Trondenes GN. 69, der DN. VI 227, c. 1350 ?
skrives a Kætilshusom, smstds. 320, c. 1370 a Ketilshwsom.

53,2. Høiersæteren. Udt. hø’lerscetré. — Holløeraassætter,
før under Olmhus 1723.

Efter Søen Høleren eller Elven Hø’lera (NG. Mscr.), Høi era falder i
Søen fra Vest. Dens gamle Navn har vel været Hylj a (af hylr m., Høi,
dybt og stille Sted i et Vandløb), hvoraf kunde være dannet et Sønavn
H y 1 i r, og efter dette atter et nyt Navn paa Elven, Hølera.

54. Tronhus. Udt. trönnhús. — Trundhuus 1595. 1667.
Tronhuus med Hellandshøllen (England og Sæter) 1723.Vi-

* Þróndarhús, af Mandsnavnet Trond (Þ r ó n d r). Se PnSt. S. 265.

54, 1. Gladhaug. Udt. gla haug.

Jfr. Gladbakke, N. Land GN. 41, 5.

54, 2. Tolebraaten og Klauvstad. Udt. tölebrøtimi. Mauvsta.

Af Mandsnavnet Tord, udtalt med «tykt» 1. 2) Nyt Navn eller
Op-kaldelsesnavn, jfr. 0. Toten GN. 42, Gran GN. 127, S. Land GN. 34.

54.5. Tronliussæteren. Udt. trönnhússœtré.

54, 7. Hansebraaten. Udt. hdnsébrøtinn.

54, 11. Storsveen med Langbraaten. Udt. stö’rsvéé, Dat.
-svéen. langbrøtinn.

54,12. Helandshølen. Udt. helannshølen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/4-2/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free