- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 4:2 Kristians amt /
236

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

KRISTIA.NS AMT

jfr. det hos Aasen og Ross fra fl. St. anførte Sukka, Hulning, Fordybning.
Jfr. Bd. I S. 4. 374. Gaarden er opført i Saml. af Elv., men der sees intet
til nogen Bæk paa Amtskartet; sammesteds oplyses ogsaa, at’ en
Hjemmelsmand for Udtalen har opgivet Sukko som bestemt Form af Navnet, jfr.
Formen fra 1616. Om Sukka som Elvenavn se 0. Toten GN. 166.

80.2. Kaput. Udt. Tea putt.

Maa vel være det fremmede Ord kaput, altsaa et «nedsættende» Navn
(Indl. S. 39).

81. Stugaarden. Udt. stugalen, Dat. -le. — Stuffgaard 1595.
Stuffuegaard 1616. Stuegaarden med Melgaard 1667. Stuegaarden
1723Mi.

* Stúfagarfrr, hvori Iste Led er stüfr m., Træstubbe (Indl. S. 79).
Jfr. Stumoen, GN. 86 i’S. Odalen (Bd. III S. 189).

81.3. Eugen, Udt. tengé.

82. Bakke. Udt. laMe. — Bache 1667.

82.4. Sollilbraaten. Skal kaldes solli.

82,7. Skaalevassæteren. Udt. slailevassætré.

83. Berg. Udt. lærg. — Bierg 1520. Berrig 1578. 1592. B.
med Nordbye og ’Steensrud’ 1667. Berrig 1723.V2.

83.5. Berget. Udt. i bcérge.

83.6. Ulevassæteren. Udt. ulevassætré.

Yandet synes efter Amtskartet at ligge under en bråt Styrtning, hvorfor
Ule- vel har samme Oprindelse her som i Uleberg, GN. 8, 4 ovfr.

83,11. Dekaren. Udt. de’lcaren.

Er en Sæter. — Skulde Navnet være et Subst, dannet af det af Aasen
og Ross anførte Verbum dika, løbe, vimse om, pusle med noget? Efter
Lyden kunde man ogsaa tænke paa Deker, Antal af ti (om Skind og Huder),
nu n., men i oldn. dekor m.; Meningen bliver isaafald uvis.

83.13. Maafaa. Udt. måfå.

83.14. Høgeloft. Udt. høgelåfft.

84. Grov nordre. Udt. grøv. — Groff 1520. 1592. 1616.
Graff 1578. 1604.Vi- Nordgrouff St. S. 144. Nordgraff 1667.
Nord-Grof 1723.74.

* G r Q f f., se Indl. S. 52.

84,6. Nevlingsmoen. Paastodes kaldet mö’n.

Nevlingen er Navn paa et Vand paa Grænsen mod Nes, Hall. Opr. Form
vel Kneflingr, afledet af knefill m., Stok, Bjelke (jfr. Sønavnet Kjevlingen
under Lunner GN. 21). Om Bortfald af k foran 11 jfr. under GN. 36 ovfr.
Nevlungen i Brunlanes er opr. Niflungar (i Niflunghum RB. 29. 45).

84, 7. Haugen. Udt. på hauge.
84,10. Dokken. Udt. i da Men.

Af dQkk f., Fordybning, se Indl. S. 48.

85. Grov søndre. — Medelgrouff St. S. 141. Groff 1667.
Grof søndre 1723.V2.

85, 1. Grov mellein. Kaldes miltgrøv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/4-2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free