Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Romantiken i Frankrike - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTIKEN I FRANKRIKE.
Ämnet Napoleon var naturligtvis ej uttömdt med kejsarens egna
beställningar af konstverk till sitt och arméns förhärligande. Kejsardömets krigartyp
fick sin främste framställare i Charlet (f. 1792, d. 1845). Charlet, »måleriets
Béranger», de gamla grenadierernas afbildare, är humorist på det franska sättet
och på samma gång epiker i sina skildringar af krigets tragiska storhet
(»Episod från återtåget ur Ryssland», som »med sin dystra himmel och tröstlösa
horisont ger ett intryck af en oändlig olycka»). Mest känd blef Charlet genom
sina många litografier med genreartade eller anekdotiska ämnen ur
soldat-lifvet, från kasernen och krogen eller från vägen från det förra till det senare
stället.
Hans lärjunge Auguste Raffet blef i sina litografier kejsartidens främste
historiograf. Raffet (f. 1804, d. 1860) undgick lyckligen rompriset och fick
följa sin egen kallelse, som ej hänvisade honom till den stora klassiska
konsten — när han senare besöker Italien, tecknar han soldater mellan besöken
i muséer och kyrkor. Han var en soldatsjäl fullt ut så mycket som Vernet
och Charlet. I hans kompositioner är Napoleon gärna medelpunkten, han
följer härförarens öden från den unga, magra generalens första italienska
fälttåg till kejsardömets sista strid vid Waterloo, och han frammanar i sin
fantastiska drömsyn »De nattliga härskarorna» de stupade kämparnes mönstring,
och i deras midt kejsarens spökbild på den hvita hästen.
Det nya i hans kompositioner är hans sätt att med enkla uttrycksmedel
— ibland med några penndrag — skildra massan, bataljonens stora linier
RAFFET: SLAGET VID OUED-ALLEG 131 dec. 1838).
Sorilensnan, Konsthistoria. 21.
Litografi.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
