Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE INTILL 1870-TALET.
MEISSONNIER: »(814». Oljemålning.
representerar den franska hären. Sedan målade Meissonnier några bilder ur den förste
Napoleons historia — den yppersta af dessa är den, som blifvit kallad >1814» och som skildrar
återtåget från Ryssland. Den stora arméns återtåg genom det ödsliga fiendelandet, i vinterkyla och
modlöshet, med inga segrar i utsikt men undergången mera trolig, detta väldiga ämne är
sam-manträngdt i framställningen af kejsaren med sin stab och som bakgrund en infanterikolonn
rried sin täta massa. Tysta, mörka rida dessa män i skridt på sina trötta hästar i snösörjan
på den af truppmassor och kanonvagnar upplöjda marken. Främst Napoleon själf, oböjd och
oböjlig, sluten, blickande rätt framför sig, där han sitter som fastväxt på sin hvita häst, som
Rår fram med säkra steg som alltid. Marskalkarna i sina stora kappor, uttröttade — en sitter och
sofver på hästryggen, i de väderbitna ansiktena läsas rufvande tankar eller slött förtroende till
Hårskaren, som fört dem ut och som får föra dem hem igen bäst han kan. En grå, kall, tung,
enformigt trist luft öfver det sorgliga tåget — det napoleonska dramats femte akt, gifven med
skarp psykologisk blick och med den allra största koncentration.
Meissonniers sätt att studera var till ytterlighet samvetsgrant, likaså hans sätt att
förbereda sina taflor. De interiörer, han skulle måla, bygde han upp, då han ej fann dem färdiga
S något gammalt hus, hans modeller måste i veckotal gå klädda i de kläder, de skulle bära på
taflorna, så att de skulle vänjas vid dem, den upptrampade och sönderkörda mark, han behöfde
till skildringen af återtåget från Ryssland, anlades med konst och trupper med kanoner fingo
taga sin väg fram däröfver. Alla föremål skulle vara äkta, ingen detalj i en tafla var så
obetydlig, att den kunde ringaktas. Meissonnier är typen för den outtröttligt arbetsamme konstnären,
han är ock representativ för dem bland konstnärerna, som ej låta framgång och inkomster inverka
på sitt arbetssätt. Han blef uppburen och eftersökt, men han åtog sig ingen beställning, som ej
intresserade honom, och lämnade ej ifrån sig något arbete, om han ej var öfvertygad om, att
hvaije detalj där var det bästa han kunde åstadkomma. Han tog lugnt 200- och 300,000 fr.
för en liten målning, men å andra sidan skydde han inga utgifter för sina arbeten, köpte hästar
af den ras, han behöfde för Napoleon och andra ryttare, köpte sadlar, vapen och dyrbart
husgeråd, lät förfärdiga af äkta material allt som han behöfde för hvarje tafla — och så hände
det, att han missbelåten suddade ut alltihop, när han godt kunde ha sålt taflan som färdig.
Nordensvan, Konsthistoria, 31.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
