Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Modern fantasikonst och modern realism - 5. Marées, Thoma, Stuck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN FANTASIKONST OCH MODERN -REALISM.
hvilket onekligen är en brist hos en icke ur klassisk jord uppgräfd gudinna — är något
utfordrande, en sofvande kvinna i hög relief (1899) väl vulgär.
Ej färdig ännu är Beethovenstatyn — också den i färgrik marmor. Beethoven med blottad
öfverkropp, en mantel öfver underkroppen, är framstäld som det väldiga, öfver mänskligheten sig
höjande snillet.
Från början af 1890-talet daterar sig Max Klingers erkännande i Tyskland. Bedan innan
han väckt skandal genom sina oljemålningar, hvilka befunnos illustrera det konstförfall, som
tidens »Realismus» och »Naturalismus» måste medföra, skref A. Bosenberg — en af den sublima
tyskhetens representanter i kritiken — att Klinger i sina verk kränker moral, smak, skönhet,
korrekt tckning, förnuftig
formgifning och klar teknik.
Bosatt i sin födelsestad från 1893,
är Klinger nu den erkända
storheten liksom Böcklin på sitt
Tuscu-lum utanför Firenze och Thoma i
Frankfurt. Hans främsta arbete på
etsningens område från 90-talet är
— jämte andra serien »VomTode»—
Brahmsfantasien, där innehållets
flykt och rikedom och uttryckets
bredd och rytm förenat sig till ett
helt af mäktig verkan — stor konst
i litet format.
Sina åsikter om grifTclkonstens
uppgift har han framlagt i en
liten skrift »Malerei und Zcichnungo.
GrifTelkonsten — hans uttryck för
teckning och radering — som ofta är
endast reproducerande konst, finner
ban ej blott ha sitt fulla berättigande
såsom själfständig konstart, utan han
anser den framför måleriet lämplig
både för det berättande och för det
fantastiska, för dröm och reflexion,
för sådan konst, som vill sätta
åskådarens fantasi i rörelse.
Det är ej lätt att få hans egen
personlighet fullt klar för sig med
ledning af hans mångfrestande och
mångsidiga produktion. Klinger är
ej lätt genomskådlig som Böcklin —
lugnets och jämviktens man — eller
som Thoma, idyllikern. Han är den
moderna, sökande, oroliga grubblaren, ett starkt impulsivt och intensivt temperament, en
skalds, en tänkares lika mycket som en bildande konstnärs. Trots de inånga olika intryck, han
omsätter i sin konst, är han redan i sina tidigare etsningar fri och obunden af traditionen —
»för den verklige konstnären», har han yttrat, »finns det ingen annan riktning än hans natur».
Antik grace inen utan akademisk klassicism präglar hans Ovidfantasier, formen är där lätt
och behagfull i melodier af den renaste linielek. Lika lekande som hans ungdomliga
sagodrömmar om älfvornas fjärilslek äro — björnen, som klättrat upp i trädet efter älfvan, som
kittlar honom pä nosen med sitt spö frän sin säkra plats på den lätta grenen — japanska
intryck äro här uppenbara — lika sträft hållna äro bilderna ur storstadslifvets nattsidor. Bilder
sädana som paradisets orm, räckande Eva ej äpplet utan en spegel, Adam då han bär Eva ut
379
KLINQER: SALOME. Marmor i färgar (Leipzigs museum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
