Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i att tjäna och älska en man.... Men jag är human.
Jag observerar och jag tillåter allt, emedan jag inser,
att allt måste existera.»
»Kan man då aldrig kämpa emot det onda?» frågade
Agnes. Hennes ögon sågo ut som idel godhet.
»Anser du kärlek för något ondt?» frågade Ellinors
röst bortifrån skuggorna.
»Om den förstör andra människors lycka, måste den
väl anses för något ondt», svarade Agnes.
»Pappa och mamma voro ju mycket lyckliga?»
frågade Henning plötsligt med afgörande tonfall.
»De höllo mycket af hvarandra», svarade farmor sakta.
»Nå, tänk dig nu, Karin», sade Henning, »om
antingen pappa eller mamma hade gått sin väg och lämnat
oss alla för att finna lyckan hos en annan!»
»Man finner icke lyckan, när den kärleken kallar»,
sade farmodern.
»Men hvad år då kärleken», frågade Ellinors röst.
»Den måste ju vara antingen något godt eller något ondt.»
»Kärleken har två ansikten», sade farmodern. »Men
man bör önska, att man aldrig får se mer än det ena.
Det andra ....»
»Det andra?» frågade Ellinor.
»I vår släkt har det nästan i hvaije led funnits en,
som också har sett det andra ansiktet — och sedan ....
Rör litet i elden, Henning!»
»Hvad sågo de då? Hvad ser man? Å, farmor,
berätta!» bad Ellinors röst ifrigt.
Farmodern satt med den ena handen under kinden
och armbågen stödd på stolskarmen och såg in i elden,
som om hon där bland lågorna såg underliga skepnader
uppstiga och förs vinna. Agnes hade lagt bort sitt arbete.
Karin satt med slutna ögon och lekte med sin lornjett.
Fröken Louises smidiga figur var vänd emot den gamla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
