Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Henning låg med händerna under hufvudet och såg
upp på henne. Bort ifrån skuggan lyste beständigt
Elli-nors ansikte hvitt i mörkret, medan hennes stora ögon
hvilade på farmodern. Det blef en paus, hvarunder man
endast hörde lågorna kämpa med hvarandra, fara upp
och slingra sig tillsammans, störta ned och dö, medan
andra sköto upp vid deras sida.
»Det är nu flera hundra år sedan», började farmor,
»då det i vår släkt lefde en ung man, som var familjens
äldste son, och som skulle bli herre till slottet och godset.
Han var i alla hänseenden en väl utrustad yngling, vacker
att se på, kvick och munter, lika duktig vare sig det
gällde boken eller svärdet.
Men ett oroligt hjärta hade han, och då hon alltid
red i samma takt, som hans hjärta slog, så gick det för
det mesta i galopp öfver stock och sten. Ett hinder kom
honom bara att skratta; han älskade faran, och knappt
hade han nått det mål, han satt sig före, innan han hastigt
föresatte sig ett nytt.
Då han var en ädelmodig herre och en tapper vän,
var han ärad och älskad af alla, och lika glad var han,
antingen det gällde att dricka eller slåss. Afven kvinnorna
beundrade hans skönhet och tapperhet, men ingen af dem
hade förstått att fängsla hans sinne.
Oroliga företag drefvo honom ständigt från det ena
stället till det andra. Från främmande land längtade
han hem, och när han var hemma, hade han icke länge ro
där. Då vinkade honom alltid nya faror ut till nya bedrifter.
Han älskade också mycket jakten, och han kunde i
flera dagar efter hvarandra drifva kring i skogarna för
att jaga harar och räfvar — ja, till och med björnarna
voro den tiden icke något ovanligt här i trakten ....
En midsommar hade han sålunda gått ensam ut på
jakt och hade drifvit omkring hela dagen. Framåt afto-
H. Nyblom, Dikt och verklighet. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
