Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Engelbrekts graf - II. Sjöröfvarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att, hvad helst som må hända, icke skilja din sak från
Sveriges allmoge ... med Gud och Sveriges allmoge, blifve det
ditt valspråk för lifvet! ... Då skall gamle biskop Tomas med
lugn kunna lägga sina ögon tillsammans, när hans tid kommer,
och roligt draga hädan, viss att han lämnat ett godt
arbete efter sig!»
Biskopen var rörd och Nils Bosson icke mindre. Men
med en fast blick utsträckte han sin hand och vidrörde
grafhällen, under det han sade:
»Det svär jag dig, fromme fader, vid Engelbrekts aska,
så sant mig Gud hjälpe och helge Erik konung!»
»Så höre Herren, den allsmäktige, din ed, min son, och
gifve dig nåd och kraft att följa den genom alla lifvets skiften!»
Nils Bosson föll på knä, och biskopen lade sina händer
på hans hufvud, medan han uttalade välsignelsen.
Och det var tyst och högtidligt i templet, och vaxljusen
kring grafven brunno med klar glans, som om de velat
antyda, att Engelbrekts ande frammanats att bevittna handlingen
och skänka kraft åt den af biskopen uttalade välsignelsen.
| II. |
Sjöröfvarens dotter. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
