Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Krämarsvennerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄMARSVENNERNA.
59
med ett klipskt utseende till höger och vänster, men drotsen
såg på honom med vred uppsyn och ropade:
»Hvad vill du, sven . . . hvem är du, huru kommer du
hit upp!»
»Förlåten mig stränge riddare», svarade den ödmjuke
krä-marsvennen på bruten svenska, »tiden är dyrbar, och jag går
min herres ärenden ...»
»Och hvem är din herre, sven?»
»Herr Henrik Rapasilfver från Lübeck, stränge herre»,
svarade krämaren ödmjukt, men med en viss tilltagsenhet,
som tycktes antyda .vana vid att hafva beröring med höga
herrar. ’Skynda dig’, sade herr Henrik Rapasilfver, ’och gå
till drotsen och gör redo för den sista skeppsladdningen, som
vi mottogo här ute för hans räkning’, sade han, ’men du får
ej komma tillbaka, utan med herr drotsens kvitto’...»
»Din herre måste dock gifva sig till tåls tills i morgon,
sven», genmälde herr Krister, men den envise svennen
skakade afböjande på hufvudet.
»Jag kan vänta, stränge herr drots, tills dessa herrar
gått», sade han, »mitt hufvud är fullt af skinn, fetalier och
siffror . . . jag skall, medan I uppgören saken med dessa stränga
herrar, ordna mina papper och göra vägen lätt för eder att
sedan teckna edert namn därunder ... I kännen väl herr
Henrik Rapasilfver och veten, att han icke är att leka med,
synnerligast i dessa dagar, då han så godt som häller
Sveriges öde i sin hand.»
Så alldeles öfverensstämmande med verkliga förhållandet
var väl icke detta, men lübeckaren Henrik Rapasilfver var
likväl en af våldgiftsmännen och en bland de inflytelserikaste,
hvarför det visserligen ej hade varit så klokt att stöta sig
med honom. Denna omständighet jämte den, att hvad drotsen
hunde hafva att säga i själfva verket var af föga eller ingen
betydelse för den nitiske köpmannen, hvilken redan tagit upp
ur sin väska ett långt papper, som han, utan att på minsta
sätt låta störa sig, börjat att fördjupa sig uti, — detta
bestämde drotsen att låta krämarsvennen fä sin vilja fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
