Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
NILS BOSSON STUBE.
Nils Bosson ryste till, men lian kunde dock icke annat
än beundra denna fasta vilja och detta oförskräckta mod.
»Våren därför lugn, junker Nils», tillade sjöbjörnen, »ett
af två skall inträffa. . . antingen skola våra ben hvitna på
sjöbotten, eller ock landsätter jag eder i Yisby lika fri, som
jag förde eder tvungen ombord på mitt fartyg i Kalmar!»
»Där talen I som en ärlig man, Bartel Yoeth», vidtog
Nils, »sägen mig nu blott en sak, och jag skall vara nöjd . . .
sägen mig, hvarför I förden mig med våld ombord på edert
fartyg . . . Jag vet knappt, om jag skall anse de män, hvilka
förde mig hit, för vänner eller fiender.»
»Det vet icke jag heller», svarade Bartel med sitt breda
leende, »men det vet jag, att den som gör mig en väntjänst,
om ock det sker mot min vilja, honom betraktar jag som en
vän, så fort jag fått sanningen att känna. Föga känner jag
af edra ärenden, junker, men så mycket har jag tyckt mig
finna, att I hafven hemliga både vänner och fiender... En
af det senare slaget, menar jag, finnes ombord på fartyget
där borta!»
»Och därför skulle det då ’vara, som I faren med alla
segel spända i den hårda stormen?»
»Därför, junker Nils, därför . . . !»
»Kunnen I ock säga mig, hvem denna hemliga fiende är,
mäster Bartel?»
»Hvarför skulle jag icke det kunna, här om skeppsbord
. .. det är fru Bengta!»
Upplysningen gjorde på ynglingen ett utomordentligt
intryck. Han såg på skepparen, som om denne varit
allvetande, och skepparen å sin sida log helt förnumstigt. Det
var en gifven följd, om det nu verkligen var sant, att fru
Bengta befann sig ombord på konungsskeppet och var hans
hemliga ovän, något som han åter ingalunda kunde bestrida,
— det var då en gifven följd däraf, att han skulle hafva
vänner på den förra fribytaresnäckan, och att de män, hvilka
tvungo honom ombord på denna, gjort det i den bästa
mening. Men då uppstod den frågan hos honom: hvartill be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
