Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
NILS BOSSON STUBE.
»Jag liar!» nickade Udd och framdrog ändan af ett rep,
som han bar omkring lifvet.
Därefter närmade de sig snabbt och beslutsamt
Silfverhättan, och sedan de tillslutit järndörren bakom sig, afhöljde
Udd den hopknutna duken, och rummet upplystes genom
skenet från en hornlykta, som han höll i handen. Han
lämnade lyktan åt följeslagaren, uppvecklade tåget, som ban hade
om lifvet, och så började de stiga uppför torntrappan.
Uppe i tredje våningen af tornet satt Nils Bosson,
uppmärksamt lyssnande till hvarje ljud. Ett sparsamt ljus silade
sig in genom dörren från de sex skotthålen i den yttre
omgången, men det var så svagt, att ban ej kunde urskilja
väggarna i rummet. Eör hans inbillning ATar det, som om dessa
väggar trädde allt längre tillbaka, och som om han till slut
befunnit sig ensam på en fast punkt midt i den vida
rymden, så att jorden med sitt buller var långt under hans fötter,
medan stjärnorna vandrade ofvanom hans hufvud. Till slut
tyckte ban sig sitta liksom på en tornspira, omkring hvilken
hans morfader spänt sitt guldhalsband, och han såg, huru
det lyste och glindrade för människorna där nere, och huru
de äflades att komma dit upp och vinna det, ehuru det icke
lyckades.
En onämnbar frid bemäktigade sig därunder hans själ,
och han tyckte sig se Engelbrekt och biskop Tomas peka
uppåt himmelen, där stjärnorna gingo sin tysta gång, och
han tyckte sig se sin morfader och sin moder, och båda logo
så vänligt mot honom, och ban sade till sig själf: hvad göres
dig behof af trollsmycket, om du vinner hans hjälp, den
allsmäktiges, som spände stjärnesmycket omkring sin skapelse!—
och han tyckte, att orden förnummos af de kära skepnaderna
omkring honom, och de nickade åt honom och logo bifallande
till hans hjärtas mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
