Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
NILS BOSSON STUBE.
»Jag menar, det vore så godt», yttrade en grof stämma,
»att på stället slå hjärnan ur det där hufvudet!»
Något svar blef icke på detta uttalande, men Nils
väntade i hvarje ögonblick, att han skulle få sin bane. Detta
inträffade dock icke, utan de två skepnaderna aflägsnade sig
med skyndsamma steg utför torntrappan, och järndörren där
nere tillslöts efter dem.
Nedkomna på platsen utanför Silfverhättan, togo de båda
skepnaderna sin väg norrut, men veko snart af inåt staden.
De hade ungefär hunnit midt för S:t Olof, då ßrodde från
motsatta sidan lika skyndsamt närmade sig Silfverhättan.
Y.
Erik Pukes gästabud.
»Här ståndar skönaste jungfrun i Sveriges land!»
utropade hänryckt en gråhårig trotjänarinna, i det hon lätt
strök de rika lockarna åt sidan frän ett hufvud, som i alla
afseenden var berättigadt att framkalla ett sådant utrop äfven
af andra läppar, än dem som tillhörde den närmaste
omgifningen.
Emellertid upptogos de uttalade orden ingalunda nådigt
af den sköna flickan, öfver hvars drag i allmänhet tycktes
hvila ett flor af bekymmer.
»Skämta icke, kära, goda moder Inga!» yttrade hon, »det
är sannerligen icke en tid för skämt och löje, den hvari vi
lefva, och gästabudet hos herr Erik Puke skulle jag helst
hafva velat vara ifrån, hade icke min fader så strängeligen
påyrkat, att vi skulle dröja här kvar tills gästabudet stått.»
»Eiddar Karl vet nog hvad han vill», återtog den gamla
med eftertryck, »men likvisst går det icke alltid efter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
