Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MORGON 1I0S EARL KNUTSSON.
163
dock tydligen utan att vänta sig kunna åstadkomma någon
förändring i sin herres sinne:
»Aldrig hördes riket lida af en god handling . . . svår
skulle eljest lotten blifva för rikets herre!»
I detsamma inträdde höfvitsmannen för de svenner, hvilka
skulle öfvervara riddarens afrättning, med tillsägelse, att allt
var i ordning och att man endast afbidade marskens
befallning.
Herr Karl tycktes vara obeslutsammare än någonsin och
han gjorde våld på sig för att synas lugn och bibehålla det
yttre sken af värdighet, som alltid utmärkte honom. Den
gamle trotjänaren drog sig tillbaka i fönstersmygen och
sammanknäppte sina händer, medan hans läppar tycktes
fram-hviska en bön.
»Gud är mitt vittne», utbrast slutligen Karl, »att jag ogärna
vill den tappre riddarens död, men», han gjorde ett uppehåll,
som varade länge och hvarunder ban ännu en gång tycktes
pröfva allt, som kunde göras och tillåtas, och därpå tillade
han: »men jag finner att det måste ske. . . det måste ske allt
för rikets skull. . . !»
Han vinkade åt höfvitsmannen och denne försvann, men
i detsamma visade sig Nils Bossons bleka, allvarliga anlete
i dörren.
»Förlåten mig, herre, att jag inträder till eder mot
befallning, men edert syskonbarn, jungfru Brita», sade han,
»väntar därute, och gifver sig ingen ro, förrän hon fått tala vid
eder.»
»Brita, Brita», utbrast marsken, »hvad vill väl barnet
vid denna timme . . . och huru kan jag väl taga emot henne,
innan den blodiga gärningen är gjord . . . ? För henne hem,
Nils Bosson, och säg, att jag själf kommer till henne längre
fram på dagen . . .»
Men Nils omtalade, att man redan sagt henne
omöjligheten att nu träffa marsken, men att hon gråtit så
bitter-ligen därvid, att ban icke haft hjärta att neka henne göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
