Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236.
NILS BOSSON STURE.
löfte att föra ringen och hennes hälsning till eder, att den
kanske skulle föra saken mellan eder och herr Karl till ett
godt slut.»
Ett rasslande hördes vid sakristidörren, och den mörka
nunnan, hvars flammande ögon tycktes vilja uppsluka svennen,
drog sig omärkligt tillbaka. Rörelsen undgick icke Kils
Bossons uppmärksamhet. Han närmade sig sin herre och
hviskade:
»Yaren på eder vakt, här är förräderi på färde.»
Marsken kastade en ljungeldsblick på sin sven, men
utropade belt högt:
»Förräderi!»
Yid detta ord flög Erik Puke till och vände sig hastigt
om. Han kunde dock ej hindra, att en suck stal sig fram
ur hans hjärtas djup och att en ensam tår, som flöt ned öfver
hans manliga kind, skvallrade om känslor, hvilka alla trodde
fjärran från hans själ. Han såg förvånad på marsken, men
innan denne hunnit göra något spörsmål, fylldes koret af
beväpnade svenner, och en af dem trädde fram för marsken
och sade med en ton, som icke tillät något tvifvel:
»Gifven eder, marsk ... I ären Erik Pukes fånge!»
Mannen vinkade åt svennerna att gripa marsken, men i
samma ögonblick föll han till golfvet för ett slag af Pukes hand.
»Yid lefvande Guds blod, hvem har velat mig så illa!»
ropade han med en stämma full af förtviflan.
Nu öppnades kyrkodörren och marskens svenner inträdde.
Denne såg sig därmed betryggad för hvarje fara och vände
sig till Erik. Men denne gaf honom ej tid att komma fram
med ett ord.
»Jag svär dig, Karl Knutsson, inför Guds moders bild»,
sade ban med en röst som darrade af rörelse, »en helig ed,
att om detta vet jag intet, och till ett bevis därpå räcker
jag dig här min hand, att jag vill låta vår sak afgöras inför
riksens råd i godo.»
Bakom Erik skred nunnan fram, tyst och högtidlig mellan
honom och Karl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
