Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESVÄRJELSEN.
279
två gånger, jag haft smycket i min ägo, och jag for
segersäll från den gamla köpstaden att skynda till min broder,
herr Erik, som då var på Åland . . . Men innan jag kom till
honom, hade jag åter förlorat halsbandet . . . Dock förlorade
jag ej hoppet att finna det för tredje gången, och då, jag var
viss därom, skulle ingen dödlig taga det ifrån mig, innan
jag hängt det kring min broders hals . . . Denna tredje gång
trodde jag vara inne, då eder sven, Nils Bosson, kom till
bondelägret i Hällaskogen . . .»
»Skulle då han, som beröfvade eder det, hafva gifvit det
åt svennen?» frågade marsken. »Finnes då utom I själf och
Nils ännu en tredje, som känner klenodens värde?»
»Mig veterligen finnes ingen utom svennen och jag, som
känner det, ty vi två ensamma befunno oss vid fru Karins
dödsbädd, då hon omtalade smyckets tillvaro och
förvaringsrum. Den, som röfvade det från mig, han kan väl känna
till smycket, men icke dess förborgade kraft . . .»
»Kännen I honom?»
»Ja, om jag ännu en gång får honom att se . . . Han
liknar till längd och växt eder gröne riddare, men han hade
sitt förstånd i behåll, och raskare styrman finnes ej. i dessa
tre konungariken, än som han var. Han räddade
konungasnäckan den förfärliga stormnatten, just som mötet var
be-ramadt i Söderköping ...»
»Ah . .. styrmannen!» utropade marsken, som påminde
sig Nils Bossons berättelse. »Och han röfvade smycket ifrån
eder? Men huru kunnen I då så visst veta, att det nu har
kommit min sven i handom?»
»Mannen sade det själf . . . Han hade fått konungens löfte
att undersöka hvarje person om bord, om han lyckades rädda
fartyget, och på morgonen när konungen stigit i båten och
farit i land, gjorde han genast början med mig. Det töfvade
ej länge, förrän han hittade hvad han sökte, och ban tog det
ifrån mig och sade i detsamma: ’med förlof, detta tillhör Nils
Bosson!’ — Fartyget stampade förfärligt i brottsjöarna, och
det knackade i fogningarna, som om det i hvarje ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
