Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278.
NILS BOSSON STURE.
»I hafven velat min broder väl, medan ban var i
lefvande lifvet, I hafven ock haft försyn att kränka hans minne
genom att straffa hans syster . . . Nå väl, marsk Karl, I skolen
veta, hvarest I hafven att söka smycket!»
»Och hvarest. .. ?»
»Hos eder sven, som I nyss tryckten till edert hjärta,
hos Nils Bosson!»
»Nils Bosson!» utropade Karl och såg tviflande på den
talande. »Nils Bosson, sägen I, men liur skall jag det förstå;
mig veterligen har svennen icke hittill dags följts af någon
öfverdrifven lycka.»
»Han har icke ännu kommit i besittning af halsbandet
. . . Och hvad lyckan beträffar, räknen I det för intet, att
hämtas upp ur tornet och tryckas i sin herres famn och äras och
aktas på allt sätt?»
»Den lyckan var dock icke större, än att ban kunde
vinna henne utan halsbandet, och dessutom viljen I ju säga,
att ban ännu icke kommit i besittning af detsamma.»
»Hvem kan veta det. . . Nattens timmar äro mörka, hvem
vet, om klenoden icke då hängdes 0111 hans hals, och om icke
det, som timade här nyss i salen, var det första beviset på
smyckets förborgade men närvarande kraft?»
»Och huru kunnen I veta detta?»
Fru Bengta omtalade, huru gamle riddar Sven Sture
kommit i besittning af klenoden vid den heliga grafven och
huru han gömt den i Silfverhättan i Yisby, huru riddarens
dotter, fru Karin, på sin dödssäng enligt sin aflidne faders
vilja uppenbarat för sin son, den unge Nils Bosson, hvar
klenoden fanns förvarad, samt huru Nils sedan begifvit sig
till Yisby für att hämta sin morfaders gåfva.
»Det misslyckades cjock för honom», fortsatte hon
därefter, »jag vet det, emedan jag själf den resan befann mig i
Yisby . . .»
»Men det lyckades kanske bättre för eder själf?» afbröt
henne marsken.
»Det lyckades!» svarade nunnan, »det var den ena af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>