- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 1. Guldhalsbandet /
317

(1894) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAN DELMJÖLKEN.

317

som befaller dig uppsöka Kullamannen för att utgissa mina
tankar ... du skall få dem att veta. ... Jo, jag tänker på,
huru många judakyssar, som blifvit gifna i världen ... Se
på den lilla taflan här, Andreas, där har du den första
juda-kyssen .. . men se nu här ut genom fönstret ... här utbredde
sig en gång bondelägret, och befrielsehären stormade fram
under Engelbrekt mot dessa murar ... Nå väl, äfven denna
mannen, äfven Engelbrekt föll för en judakyss. . . . Och själfva
denna Guds sköna värld, Andreas ... Se bättre hit, se skogen
där borta med sitt lugna, tysta allvar, se vattnet, se ängarna
.. . Och likväl, må man icke säga till all denna härlighet,
när man tänker uppå, huru den lockar människan att glömma
det enda nödvändiga för det tillfälliga och förgängliga — må
man icke tillropa dessa skogar, dessa vatten, dessa ängar:
Juda, Juda, hvi förråder du människones son med kyssande
. .. Sannerligen säger jag dig, Andreas, ormen ligger ständigt
ringslagen i kunskapens träd och bjuder på förföriska
paradisäpplen! Ack, äfven jag, arme man, har frestats och fallit,
äfven jag har utdelat en jiidakyss . . .»

Arkebiskopen slog sig för sitt bröst, och med en suck
sjönk hufvudet ned. Men han vacklade därvid och skulle hafva
fallit i golfvet, om icke kansleren skyndat fram och
uppehållit honom.

»Käre, gode herre!» sade kansleren, »I skolen icke tänka
sådana tankar, som så uppröra eder . . .!»

»Ack, vän Andreas!» sporde ärkebiskopen och fattade sin
kansler hårdt om armen, »hvi skulle jag icke tänka sådana
tankar, som lända min själ till frälsning . . . Jag vet icke . . .
jag kan det ej förklara för mig, men den lilla taflan har
framkallat så underliga tankar i mitt hufvud . . . Kunde så
visst svaret komma från den heliga fadern i Rom. Du vet
icke, fromme vän, hvad det vill säga att bära på en skuld
sådan som min .. .»

»Yi skola hoppas, nådige herre, vi skola hoppas», tröstade
den milde mäster Andreas, i hög grad orolig för sin herre,
hvars tillstånd tycktes blifva allt värre, »hvad tiden beträffar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:40:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/1/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free