Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
NILS BOSSON STüi:E.
kan den helige faderns bref vara här hvilken dag som helst...!
Men I ären trött af resan och af sommarvärmen . . . Viljen I
icke gå till sängs, nådige herre?»
»För tidigt, min vän . . . låt mig sätta mig i den stora
stolen och öppna fönstret, att jag må känna sommarvärmen,
om hvilken du talar... Så, det är bra!... I kunnen nu
lämna mig! Styren allt i ordning till morgondagen, då är
jag nog stark igen, så att vi tidigt kunna fortsätta resan.
Gifven mig nu blott min lac där på bordet... tack, käre!»
Kansleren bugade sig. Han ville stanna, och tårarna
kommo honom i ögonen, då han såg, huru väl den käre,
gamle herrn behöfde en hjälpare vid sin sida. Men han visste
ock, huru sträng ärkebiskopen var, och huru ogärna han såg,
att man ej till det minsta efterkom hans önskningar, och
därför gick han, men blef stående i rummet utanför för att vara
till hands, när ärkebiskopen behöfde honom. Nödvändigheten
att ful]göra anordningarna för resan nödgade honom dock att
tid efter annan lämna detta rum för att sammanträffa med
de vederbörliga männen i ärkebiskopens svit.
När han därunder ett ögonblick lämnade fritt tillträde
till sin herres rum, smög sig en svartklädd man helt tyst
fram till detta och öppnade dörren samt försvann. En stund
därefter, när kansleren blef något ledig, skyndade han in i
detta rum, där han beslutat hålla sin vakt, men på tröskeln
hejdades han af en trumpetstöt. Han hade väl egentligen ej
något att skaffa med hvem som gick ut och in på drotsens
slott, men han hade sin sjuke herre så lifligt för ögonen, och
han önskade så innerligt, att det bref, hvarom denne nyss
förut talat med honom, skulle en gång inträffa, att ban
ofrivilligt spratt till, när ljudet af trumpetstöten tillkännagaf,
att någon inträdt på slottet.
Drotsens höfvitsmän befann sig i det rum, som han stod
i begrepp att lämna, och han vände sig om och såg på
honom, liksom om höfvitsmannen skulle kunnat lämna någon
upplysning i det, som låg honom på hjärtat.
Plötsligt kom en af drotsens svenner inspringande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
